Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/116

Den här sidan har korrekturlästs
108
STÄNDERNAS GEMENSAMMA

staden, hwaraf man haft exempel, och således kommo både cronan och staden at mista uti sine inkomster, hwilcket igenom denna afgift kan förekommas.

Ständerne funno godt, at näst orden »för afgift fri» tillägges: »ther eij annorlunda särskilt stadgat är». I öfrigit bifölls §.


4 Capitlet.

1 §. Borgareståndet påminte wid denna §, at desse orden »eller mindre kärill med tunnegods» måtte gå ut, emedan grosskrämares handel på sådant sätt skulle blifwa en minuthandel.

Och som härtil swarades, at åtskilligt af tunnegods, såsom hålländsk sill, spårdor med mera, fierdings- och ottingtahls inkomma, så woro det swårt at förmena grosshandlaren dem på det sättet sälja, jemwäl ock för fattigt folck och andre, om dem eij tillåtas skulle at handla wahran utur första handen, däräst man altid har bättre köp.

Altså discourerades häröfwer widlyftigt mot och med, in til dess Hr Landtmarskalken giorde frågan ståndswijs, då de 3 öfrige stånden sig förklarade, at orden böra blifwa ståendes.

Men uppå Borgareståndets ytterligare föreställning, at der detta på något sätt eij ändras, all skillnad emillan gross- och minuthandel uphäfwes, funno ständerne godt, at § således inrättas, at näst efter orden »eller mindre» tilsättes: »ther tunnegods i sådane käril til sahlu inkommit».

I samma § är »hwal» tryckfel och bör sättjas »wåhl».

I öfrigit bifölls

Wid 2 § war Borgareståndets påminnelse, at des början således borde inrättas: »Frälsemän, ståndspersoner och andre, som i cronones tienst äro och ingen upbörd om händer hafwa samt äro boende i staden, ändock» etc.

Af Ridderskapet och adeln swarades härtil, at hwad dem angår, så tillåta deras privilegier intet den påstådde ändringen i denne §, emedan det är nog om de äga hus i staden, som 12 och 19 §§ i adelige privilegierne tydeligen wisa, så at alt hwad som tillåtas kunde woro at i stället för »boende» sättja »bofast» i staden.

Och som under denna discours åtskillige så wäl af Ridderskapet och adeln som Borgareståndet föreslogo, at denna § aldeles kunde gå ut, emedan det intet är nödigt at privilegier i lagen införas;