fullföllia, eij heller infinna sig alla appellanter på en dag just, utan som måhlen äro och befinnes widlyftige och importante till.
§ 21. Talas och anföres om domwillo samt fehl, som wed rättegånger förelöpa kunna, och slutas med desse ord »eller mera dylikt»; wore til önskandes för underdomare til förekommande alla chicaner och critiquer, at tydeligen utsättias måtte, hwarutinnan de egenteligen bestå, dommare och parterne till noga efterrättelse och efterlefnad, utan låta ankomma på hwars och ens behag, godhtycke och uttydning, alt som man är affectionerat och passionerat till, warandes ingen konst at tadla en annors wärk, giöremål och slut; sådant skee bör med fullo skiähl och öfwertygande, innan för nullitet förklaras må.
Lagkommissionens svar.
§ 1. Härpå är swarat wijd Häradshöfdingen Abrahamssons påminnelser wijd detta cap. och
§ 21. I projectet äro införde de förnämsta nulliteter; och som casus äro så mångfaldige, att de ej alla kunna uptänkias, förr än de existera, så äro de inbegripne under den generale clausul i paragrafen »eller mera dylikt, som emot laga rättegång strijder», och hwad en laga rättegång är, thet är i thenna balk nogsamt beskrifwit.
Cap. 27.
§ 8. »Klagar någor öfwer fehl wed rättegången» etc. Härwed påminnes för dommarens heder, domstolens rätta maintien samt parternes mindre omkåstnadt, beswär, å nyo löpande, uppehåld och så wijdare, at här införas kunde til processens förkårtande, det alla civile måhl, som antingen genom appellation eller querel till Hofrätten inkomme, där kunde uptagas och definitive afdömmas, utan at remittera tilbaka å nyo igen til undersökning och afdömmande, dijthän advocaterne drifwa och spela, blått domare och domstolar i wanwyrdning at sättia; underdomaren kan aparte tiltalas, sedan han förut communication af partens inlaga, därutinnan hans person röres, til beskylning af någon fehlachtighet uti processen, ernådt, och sig deröfwer förklarat, och i fall och på den händelse befinnas skulle något fehl ostridigt i processen wara begångit, umgiälle då efter lag
