Hwad angår testamenta reciproca, som påstås, att barnlöse makar måge effter stadsrätt kunna giöra, så lärer de ej kunna bifallas, emedan fundamental lagen då wore illuderad, och när hustrun får sine præcipua, gifftorätt, morgongofwa och thes utan tridiung i testamente, få arfwingar af 30,000 dalers egendom, ej mer än 5,500 daler. Testamenta reciproca äro och aldeles uphäfne igenom 1686 åhrs testamentsordning, när de strida emot 19 cap. Ärfdabalken.
Tillägges wid slutet:
Willia the giöra testamente, som til prästeståndet höra, om then egendom, theri the giftorätt hafwa effter stadsrätt, som i 10 cap. 4 § Gifftermålsbalken sägs, ware tå lag samma, som här stadgat är, ehwad the bo å landet eller i staden: med arfwejord theras å landet och then som före ächtenskapet aflad är, gånge i thy fall effter landsrätt.
20 Cap. 8 §.
Ändras sålunda: icke eller utlänsk man, eller then af annan läro är, etc.
23 Cap. 3 §.
– – – Och gifwe ut alt hwad han om händer hafwer, til then som domaren i hans ställe förordnat etc.
Jordabalk.
4 Cap. 2 §.
I stället för ordet »almänneliga» sättes: offenteliga. (Ständernas egen ändring.)
4 Cap. 5 §.
Såsom bondeståndet skriffteligen påmint, att krono- och frälseskatte må uttryckeligen nämnas i denne § är sålunda projecterat: Nu kan skattejord utom börd sälias; är thet kronoskatte, hembiude thet kronan, och thet, som frälseskatte är, honom som frälserätt therå äger, innan tredie upbud tages: och hafwe the macht then jord att lösa, och sedan lagliga upbiuda låta, som sagt är.
4 Cap. 7 §.
I stället för wetwillinge, sättes wanwettig.
