27 Cap.
Är påstådt, att dulgaböterne borde afskaffas, andre hafwa ment, att de måtte modereras, och remitterades detta cap. til Lagcommission, hwarwid ständerne förbehöllo sig, att sådana böter icke måtte i städerna introduceras.
Dulgadråpsböter hafwa altid warit brukeliga, och hafwa de, som i gamla lagen utsatte äro, den tiden warit mycket swårare, ländandes sådane böter til en almen påminnelse för hwar och en, att wara sorgfällige, att kunna banemannen upspana, eller röja, på det dråp må ej ostraffat blifwa. Men om de i projectet utsatte 100 dalers böter skohle modereras, därom lära riksens höglofl. ständer sig sielfwa förena, hwarefftar cap. sedan inrättas kan, doch tyckes thet ej wara [för högt] effter ej mycket löper på hwar och en.
32 Cap.
Ständerne ändrat. Rättes så: böte tiugu daler, målsägandens ensak.
33 Cap. 1 §.
Ständerne ändrat. Effter the orden »gifwe ut skadediuret», tillägges: att dödas.
35 Cap. 6 §.
Ständerne ändrat. Ändras sålunda: Uti the mål, som i 3 och 4 § sägs, må ingen kära, utan rätter målsägande, ther brottet ej skier å tid och ort, som fridlyst är. Ad finem tillägges: stiäl han 4:de gången, warde hängd.
40 Cap. 4 §.
Ständerne ändrat. I stället för de orden »tiene thet af med arbete hos målsäganden» sättes: förnöje tå målsäganden med arbete.
40 Cap. 5 §.
Ständerne ändrat. Wid slutet tillägges: Är thet mindre, tå bötes som om snatterie sägs.
42 Cap. 1 §.
Är remitterat til Lagcommission, huru det considereras skal, om en bodegesäll eller gosse förslöser thet gods, som them ombetrodt är, äfwen fogdar och dejor, och att lagen må giöras så generel, att
