Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/303

Den här sidan har korrekturlästs
295
LAGVERKETS ANTAGANDE

S. D. Uplästes et extract af det uti trenne Hrr Riksens råds, Riksens ständers deputerades samt Lagcommissionens ledamöters närwaro den 29 i denna månad håldne protocollet, innehållandes det förslag, som wälbemelte Hrr Riksens råd samt öfrige Herrar och män til Riksens ständers ompröfwande hemstält, på hwad sätt den nu af Riksens ständer öfwersedde nya lagen må kunna til allmän efterlefnad utkomma, utan at den upkomne skiljacktigheten angående skattemannens rättighet at på sin skattegrund skiuta hara, tiäder, orre och hierpe härwid må ligga i wägen.

Ridderskapet och adeln biföllo icke allenast til alla delar förbemelte förslag, utan förmoda härutinnan så mycket mer de öfrige respective ståndens biträde, som det så länge efterlängtade och med så mycken flit och möda utarbetade lagwärcket på sådant sätt til samtelige ständernes besynnerliga fägnad och nytta kan blifwa afgiordt och faststäldt, och Riksens ständer efter et så wigtigt och angelägit wärcks slutande med så myckit större glädje få skiljas åt. Actum ut supra.

Med hwilcket, sedan det war justerat, den utnämde deputationen, hwilcken af Gref Carl Bonde Gustafsson anfördes, til de andre stånden afgick.


Den 6 dec.

– – – – – – – – – – – – – – – –

Uplästes prästeståndets inkomne extractum protocolli af den 5 December, hwarutinnan ståndet, i anledning såwäl af samtelige ståndens deputerades i trenne Hrr Riksens råds och K. Lagcommissionens närwaro genom extractum protocolli af den 30 November gifne förslag, som ock högl. Ridderskapet och adelns deröfwer meddelte extractum protocolli af samma dato, bifaller, at den nye och nu af ständerne öfwersedde lagen til trycket må befordras, nästkommande åhr publiceras och taga sin begynnelse åhr 1736, samt at det 23 cap. Byggningabalcken aldeles uteslutes, doch med det förbehåld at den i deras Excellenciers, Deputationens och Lagcommissionens närwaro af Ridderskapet och adelns deputerade gifne utlåtelsen, at jordäganderätten på skattejord hörer skattemannen til, intet widare må dragas i twifwelsmåhl, samt att 1664 åhrs förordning om jagt och diurfång, hwad den omtwistade skiuträttigheten beträffar, må hållas kraftlös,