den omtwistade skiuträttigheten så lämpa och inrätta 1664 års förordning om diurefång och fogelskiutande, at hwart och ett stånd blifwer wid sin efter Guds och naturens så wel som den gamla swenska lagens sig tilständige rättighet bibehållit; altså på det Prästeståndet må på alt sätt wisa sin sorgfällighet om den nya författade lagens befordrande til trycket, wil Prästeståndet hafwa til de öfrige respective ståndens ompröfwande hemstält, om icke det må i så måtto låta sig göra, at Hans Maij:t tillika i underdånighet anmodas om bemälte förordnings öfwerseende och forderlige utfärdande, och at samma förordning sedan kommer wid nästa riksdag af samtelige stånden at widare öfwerses och fastställas.
3. Utdrag ur Borgareståndets protokoll 1784.
Den 10 december.
Sedan företogz angående skjuträttigheten, tå Hr Talemannen förestälte, om icke man kunde öfwerenskomma att bifalla högwyrdige Prästeståndetz therom yttrade mening; men som theremot påstodz, at man icke borde gå ifrån ståndetz förre project, så blef godtfunnit at häröfwer votera.
Hwarpå gjordes en sådan proposition: At then, som bifaller högwyrdige Prästeståndetz mening han skrifwer ja, men then, som är theremot, han skrifwer Nej.
Therpå kliptes sedlar, påskrefwos och kastades uti en hat, öpnades sedan och befans för ja 26 röster och för Nej 26, stannandes sålunda voteringen i lika många röster på hwarthera sidan. Och emädan någre af ståndetz ledamöter inkommo, som icke warit tilstädes wid voteringen, hwaribland en yttrade sig för ja, så kom i quæstion, huruwida någon kunde efteråt, sedan voteringen skiedt, säga sin mening eller ej. Blef enteligen godtfunnit at å nyo votera. Och när sedlarne öpnades befunnos för ja 29 och för Nej 24 röster. I anledning hwaraf följande extractum protocolli upsattes:
Ståndet företog the quæstioner, som stånden emillan upkommit, angående så wäl skattemannens jordäganderätt som skjutfrihet. Och
