Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/313

Den här sidan har korrekturlästs
305
LAGVERKETS ANTAGANDE

sitt utkast och the upsatta balkar låtit utgå, hwilka dels wid 1731 åhrs, dels wid 1734 åhrs riksdag, blifwit igenomgångne, öfwersedde, och i wissa mål och ärender ändrade och förbättrade. Förthenskul ock riksens samtelige ständer, så wäl uti sidsta riksdagsbeslutet erkändt, gilladt och wedertagit then således utarbetade, och sedermera af Riksens råd och ständer med moget betänckande skärskådade nya lagen, som ock genom bref af then 13 dec. 1735, gifwit Oss theras underdåniga åstundan tilkänna, at Wi then samma med wår kongeliga hand och namn wille stadfästa, och til trycket befordra låta. Wi hafwe således med synnerlig fägnad förmärkt, thetta så länge efterlängtade lagens öfwerseende och lämpande til närwarande tider wara under wår regering fullbordadt, och til alla wåra älskeliga undersåtares nöje och wälstånd inrättadt: och erkänne med wördnad och tacksäjelse then alsmächtiga Gudens milda skickelse, som wårt rike med en så beständig frid wälsignadt, at thetta arbete kunnat af Riksens ständer uti önskelig ro och förtrolighet företagas och afhandlas. Wi hade ock gierna önskadt, at thenna lag wid thetta åhrets ingång strax kunnat wid alla domstolar komma i bruk; doch har thermed något längre på tiden kommit at utgå, på thet alt måtte noga i acht tagas, hwad Riksens ständer nödigt funnit at wid handen gifwa, ändra, tilsätta, eller utelåta, samt at thetta werket genom trycket almänt kunde förkunnas, och til alla landsändar behörigen utkomma.

Therjemte hafwa Wi ock godtfunnit, at härmed i nåder kungiöra och förstå låta, först at i thenna nu utgående lagbok icke är någon Konungabalk beskrifwen, utan hwad i then förra om konungarätten och thylikt warit infördt, sådant, tillika med Riksens ständers rätt och frihet, finnes utförliga stadgadt och belefwadt uti Riksens ständers wahlact, wår försäkring, regeringsformen, och riksdagsbesluten, hwilka såsom en af Oss och Riksens ständer, angående regeringssättet antagen fundamental lag, böra skattas och anses. 2. At alt hwad genom särskildta privilegier är faststäldt, har i thenna almänna lagen ej kunnat inflyta. 3. At the förra lands- och stadslagar häruti äro sammandragna, doch så, at alle mål tydeliga blifwit utsatte, hwaruti någon skilnad bör wara emellan lands- och stadsrätt. 4. At thenna lag ej innehåller thet, som til särskildt förordnade

domsäten hörer, eller hwad oeconomie och politie förordningar

Riksdagshandlingar.20