Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/79

Den här sidan har korrekturlästs
71
FÖRHANDLINGAR 1731

Hr Landzhöfdingen Ehrencrona tykte, at böterne kunde modereras, men icke alldeles afskaffas, emedan banemannen därigenom kan upspanas, jembwäl at dulgadråpsböter borde äfwen i städerne åläggias, när thär skier dråp.

En af Bondeståndet swarade, at banemannen därföre icke angifwes, ty den, som wet af honom, gier giärna ut några styfwer och tiger.

En annan påstod, at landet bör så wäl befrias ifrån dulgadråpsböter som städerne.

Därpå utlät sig Borgmestaren Raab, at Gudz lag utnämner sådane böter, men i städerne äro de onödige, emedan banemannen kan där letteligen ertappas.

Hr Plan sade och, at det icke låter sig practisera i städerne.

§ blef till K. Lagcommissionens ytterligare öfwerläggiande remitterad.

Och förbehölt sig Borgareståndet, at sådane böter icke måtte städerne påläggias.


28 Cap. Missgiärningsbalken.

2 §. Uplästes Hr Abrahamssons påminnelse: Här står, at om någon skuffar eller slår annan af wredesmode eller föracht med hand eller annat, så at han däraf faller och stöter sig til döds, skall därföre bötas mansboth. Men i Gudz lag Num. 35 står, at om någor stöter annan af hat, eller kastar något på honom af owänskap med sin hand, så at han dör, den är en mandråpare och skall döden dö. Nu som oförnekeligit är, at den, hwilken af wredzmode eller föracht skuffar eller slår en annan, at han däraf faller och stöter sig till dödz, är uti ett olofligit upsåt och syndigt förehafwande stadd, så fordrar och sielfwa billigheten, at han bör wara answarig för alt hwad däraf följer, och således uti afstraffandet ingen orsak at träda ifrån Gudz lag.

R.: Lagcommission har funnit, at straffet bör proportioneras efter brottet; dessuthan är klart, at här talas om en handlös skada, men icke så i Gudz ord.

§ blef gillad.

Wid 29 och 30 cap. war ingen påminnelse; icke eller wid det 31 cap.