R.: Detta begripes under § 2 uti 41 cap.
Swaret bifölls.
52 Cap.
2 §. Uppå giord påminnelse achtades godt, at efter »twenne eedzsworne stadztienare» skulle tilläggias: »eller och andre gode mä».
3 §. Frågades, huru det bör ansees, om motwärn skier emot den, som af sielftagen macht ransakar, antingen tå tiufwegods finnes eller ey.
R.: Efter allmenna lagen.
§ bifölls.
53 Cap.
Wid 1 § uplästes Hr Ridderstråhles påminnelse, at där de orden slutas: »och tredie gången tredubbelh, kunde införas: »änskiönt gifte med annan emillan kommit, det ware sig enckling eller enkia, så framt han eller hon tilförende plichtat hafwa», hwilket grundar sig på K. brefwet till Swea hofrätt af den 8 februarii 1696.
R.: Saken tyckes wara klar, ty här står: »Lägrar ogift man ogift qwinna»; och fast han warit gift emellan, så giör det ingen ting til saken, uthan iteration af brottet anses lika fult.
Swaret bifölls.
1, 3 §§. Uplästes Prästeståndets skriftelige påminnelse, at straffet på lägersmål måtte ansenligen skärpas, särdeles om det skulle komma därtill, at den offenteliga kyrkioplichten blir afskaffad; ty af blotta fiorton dagars fängelse, uthan spisning wid wattn och bröd, warder lättfärdigt folck ifrån lösachtigt lägersmål icke afskräckt i ringaste måtton.
R.: Straffet är ökat i cap. 55 § 6, i det mannen gifwer till kyrkian fyra dahler och qwinnan 2 dahler, ehwad det är hor eller lönskaläge. Eljest tages de in i kyrkian, fast icke offenteligen. Och om man skulle sätta för stora böter, så mechtade den fattige intet erläggia dem.
Förenämde §§ bifölles.
4 §. Frågades, huru den bör anses med plicht, som lägrar blind qwinna, hwilkens tillstånd wäl kan liknas med den, som dumb är, och huru med barnets födande och upfostrande bör förhållas.
R.: Går efter allmenna lagen, ty här är icke lika omständigheter med den, som dumb är.
