hemstelles, om icke man kunde lemna till K. May:t och Rådet at låta Kyrkiolagen gå ut.
Presteståndet swarade, at som denne ecclesiastiqve lagen har sammanhang med den civile, och den senare ey kommer nu at utgå, så måste den förra äfwen hwila, och Consistorierne få imedlertid dehl thäraf.
H. Exc. Gref Carl Gyllenborg: Wij hafwa ey kunnat låta trycka Kyrkioordningen i Ecclesiastiqvedeputation, ty wij wore een constituerad Commission och borde hafwa ordres hwad wij widare skulle giöra.
Några af Presteståndet mente, at den kunde utgå af trycket till allmenn chritiqve, såsom med lagen skiedt.
Gref Lewenhaupt frågade, om Kyrkioordningen skall hwila till nästa richzdag.
Swarades ney.
Hr Ehrencrona: Med Kyrkioordningen är en annan sak än med lagen, emedan öfwer lagen ey warit af alla Stånden, men öfwer Kyrkioordningen hafwa warit trenne Ståndens deputerade.
Biskopen Humble: Det är angelägit, at hwar och en får communication af den, innan den går ut, förr än den antages som en lag.
Frih. Wrangel: Kunde icke Kyrkioordningen hänskiutas till K. Mayzt och Riksens Råd til widare öfwerseende Och publicerande.
Hr Ehrencrona: Eftersom omöijeligheten ligger i wägen at få lagwärket uth, så wore bäst at låta Kyrkioordningen hwila till nästa riksdag, ty lagen är fundamentet för den andra.
Bondeståndet påstod, at de igenomgångne lagbalkar måtte tryckas och faststellas.
Gref Lewenhaupt: Får Hr Landzhöfdingen Ehrencronas påminnelse bifall?
Ridderskapet och adeln swarade ney, men Preste-, Borgare- och Bondeståndet ja.
Gref Lewenhaupt: Bondeståndets mening är ju så, at Kyrkioordningen skulle ju tryckas till nästa rikzdag till allmen chritiqve?
Bondeståndet: ja.
Hr Didron: På det sättet är alt onyttigt, som wij giordt med lagen, om den nu ey faststelles.
Deras Excellencier afträdde, äfwen sedermera de andre Stånden, men Ridderskapet och adeln blefwo qwar.
