Hr Landtmarskalken giorde frågan til stånden, om gatulopsstraffet skall blifwa stående.
Ridderskapet och adeln swarade med ja.
Prästeståndet sammaledes, emedan bemälte straff wid sidsta riksdag af samtelige stånden en gång är faststält och således nu eij bör ändras.
Men Borgareståndet och Bondeståndet swarade med neij.
Hr Landtmarskalken: Nu äro här twenne stånd med och twänne emot, och lärer altså saken blifwa som den förr war faststäld.
Det berättades, at åtskillige af Borgareståndet sagt ja til frågan.
Hr Celsing: Här äro åtskillige af Ridderskapet och adeln, som eij uptagit frågan annorledes, än at gatulopsstraffet skulle förwandlas i spö, och i den tanckan hafwa de sagt ja.
Hr Landtmarskalken frågade, om då hela detta 5 capitlet til härnäst skall upskiutas.
Hr Lilljestierna hemstälte, om icke Lagcommissionen kunde få del af alle de nu giorde påminnelser och med sine tanckar deröfwer inkomma.
Borgmästaren Aul[ä]will swarade, at Lagcommissionen sig intet kan utlåta öfwer en sak, som är in crisi hos stånden.
Hr Landtmarskalken uprepade å nyo frågan, om icke hela 5:te capitlet må upskiutas til härnäst.
Hwilcket af ständerne bifölls.
Hwarmed denna sessionen slöts.
Och sedan Deras Excellencer af deputationen på samma sätt blifwit beledsagade som de emottogos, skildes ständerne åt[1].
- ↑ Ur Ridderskapets och adelns protokoll den 13 juli 1734: Uplästes de 3 första
§§ af 5:te capitlet Straffbalcken.
Hr Landtmarskalken; Wid 3 § stadnade stånden i skiljachtige tanckar angående gatulops förwandlande i spöslitande; och woro jemwäl någre af Ridderskapet och adeln, hwilcka biträdde Bondeståndet, at alt gatulopp skulle afskaffas, säijandes sig eij rätt hafwa hördt propositionen.
Hr Celsing: Der war et alternatif uti propositionen och fattades den samma eij altså rätt.
Hr Landtmarskalken: Jag blef anmodad at giöre propositionen sålunda; men andra gången war den utan alternatif och fick bifall.
Hr Didron: Hr Celsings mening är, at alt gatulopp skall uphäfwas; men det går eij an, emedan detta straffet uti Missgierningsbalcken, som af ständerne redan är gillad, finnes faststält.
Hr Celsing: Lagen kan ändras af ständerne, så länge den eij är til alla delar faststäld. Igenom gatulopsexecutioner hindras folcket på landet och försumma deras arbete, dem til skada som eij hafwa myckit folck.
Hr Landtmarskalken frågade, om gatulopsstraffet skall afskaffas.
Hwartil swarades: intet aldeles.
Hr Landtmarskalken: Eliest bör iag ock fråga, om icke, när en sak igenom pluraliteten här är faststäld, wåre ledamöter i lagpleno då eij böra tala deremot.
Ridderskapet och adeln förklarade, at emot en således faststäld sak i lagpleno af ledamöterne eij bör talas.
Hr Ehrenpreus: Emedan denna quæstionen mäst rörer Bondeståndet både til straffets undergående och des exequerande, och det förorsakar så wäl de öfrige af allmogen som adelens bönder et stort hinder uti deras arbete, emedan til en sådan execution med fram- och återresan ofta 2 eller g dagar försättjas, och dessutom spöstraffet kan giöra samma effect, så hemställer iag Ridderskapet och adeln, om icke wij härutinnan kunde foga oss med allmogen, hwilcke skulle det uptaga för en wälwilja och deremot i angelägnare saker skulle biträda oss. Jag giör allenast denna påminnelsen utan at widare tala häremot.
Hr Bergenstierna: Frågan är här, om gatulopp skall uphöra och spöslitandet i stället införas. Det är sant, at allmogen kan häraf hafwa beswär och hinder; men så bör wid en lags stiftande mera anses på nyttan än på beqwämligheten; gatuloppet förorsakar mera sky och fasa. Och tycker mig altså, at det bör blifwa derwid som det förr warit.
Uplästes Bondeståndets Extract um protocolli dat. i dag angående gatulopsstraffets afskaffande och på hwad sätt ståndet förmenar 2 § uti 5 cap. Straffbalken bör rättas,
Frih. Otto Reinhold Strömfelt: Man torde kunna finna et temperament, hwarigenom på ena sidan Missgierningsbalcken, hwilken wid förre riksdagen af samtelige stånden är faststäld, eij blefwo rubbad och Bondeståndet å andra sidan wunno sitt nöije; nemligen om gatulopsstraffet allenast utsattes på missgierningar, som gå til hofrätternes leuteration och der med 7 eller 9 gatulopp beläggas, men mindre brott kunde straffas med spöslitande; och kunde wid detta tillfället förbehållas, at i öfrigit ingen ändring tillåtes uti det, som wid förre riksdagen i lagen af ständerne faststält blifwit.
Hr Wulfwenstierna berättade, at Lagcommissionen upsat et project, på hwad sätt Lagcommissionen förmenar desse §§ uti 5 cap. Straffb. så kunde ändras, at hwad wid förre riksdagen blifwit faststäldt eij rubbades och doch allmogen förmodeligen skulle wara nögde.
Bemälte project uplästes. Och som det af Ridderskapet och adeln bifölls, blef i följe deraf et Extractum protocolli upsatt:
Extract utur protocollet, som hölts hos Ridderskapet och adeln den 13 julii 1734.
S. D. Uplästes det ärbara Bondeståndets Extractum protocolli af detta dato med den af ståndet föreslagne ändring uti 2 § af; cap. Straffbalcken. Och som Ridderskapet och adeln i alla billige mål gierna biträda det ärbara Bondeståndet, så hafwa de detta på följande sätt jämkat, förmodandes at allmogen skall finna sitt skiähliga nöije, om til den 1 § följande tillägges: »Och i the måhl, ther underrätts dom strax bör i fullbordan ställas, fälle domaren then brottslige til spöslitande i stället för gatulopp. Öfwerdomaren döme eij eller til gatulopp på landet, utan tå gierningen grof är och kräfwer at straffet til allmän warning bör wärckställas, tå stor menighet när är; eij eller i staden, ther eij tilräckelig wacht år; i ty fall warde den brottslige dömd at slita spö wid en påle». 2 § förändras således: »Gatulopsstraff å landet förrättas af allmogen under häradsfogdens eller länsmans upsicht, och i städerne af stadswachten». Det öfrige af puncten uteslutes. Hwilcket med de öfrige respective stånden wälment communiceras. Actum ut supra.
Detta Extractum protocolli uplästes för Ridderskapet och adeln och gillades.
