i M. B. 20: 9 "fullt våld" till våld och tillade till detta moment "hot, som medförer trängande fara för lif eller helsa" –, "såsom ett lika farligt eller verkande tvångsmedel", heter det i motiverna. Rånet förklarades fullbordat i och med själva tvångsmomentet, "då våldet eller det farliga hotet ostridigt utgör hufvudmomentet av brottets straffbarhet". Följaktligen framträder förmögenhetskränkningen endast på den subjektiva sidan, i syftet: "för att bemäktiga och tillegna sig lös egendom, som honom eller annan tillhörer". L. B. 24: 1 bifogade till yttermera visso vändningen "ändå att tillgrepp af egendom ej skett". Båda förslagen, L. K. 23: 5, L. B. 24: 4, uppställde den mot Str. L. 21: 4 svarande bestämmelsen: "Går man åstad i afsigt att föröfva stöld, men, sedan motstånd skett, med våld, eller sådant hot, som i 1 § sägs, öfverfaller annan, för att stölden verkställa eller det stulna värja" . . . Ävenledes innehålla båda förslagen, L. K. 23: 6, L. B. 24: 5, den nu i Str. L. 21: 5 förekommande utvidgning: "Den, som öfverfaller annan med våld eller sådant hot, som i 1 § sägs, för att dymedelst aftvinga honom skuldebref, kvittobref eller annan dylik handling, hvarigenom hans eller annans egendomsrätt kränkas skulle" . . .
Beträffande kvalifikationier av rånsbrottet hade redan L. K. två grader av sådana. Till den första hänfördes (23: 4) "rån å postförare, för att bemäktiga och tillegna sig egendom, som åt allmänna posten betrodd är" samt (ib.) rån "å skeppsbrutet folk för att bemäktiga och tillegna sig strandadt gods, medan folket när är eller godset berga vill" ävensom (23: 3) det fall, att rånare använder "pinliga medel för att tvinga annan till egendoms upptäckande." Såsom en högre kvalifikationsgrad uppställde L. K. (23: 7) ensamt sjöröveri, med samma rekvisit som nuvarande Str. L. 21: 7. – L. B. gjorde häruti den förändring, att användandet av pinliga medel (24: 6) uppflyttades i den högre graden, jämnsides med sjöröveri; i den lägre kvalifikationsgraden tillades det fall (24: 33), att "rånet skett natetid i bebodt hus, och rånaren dit inkommit genom inbrott" och utvidgades skeppsbrottsfallet (24: 32) till att "rånet skett å någon, som genom
