Sida:Förberedande utkast till strafflag Speciella delen 3 Förmögenhetsbrotten d 1.djvu/113

107

omständigheter" upptogs tillgrepp å marknad etc. icke såsom kvalifikation; de övriga fallen sub a fördelades på första, andra och tredje graden (jfr. ned. Str. L. 1864); i fråga om tillgrepp av arbetare utbyttes, på Lagutskottets förslag, orden, "hos hvilken han, i eller för sitt arbete, tillträde eger" mot "hos hvilken han arbetar"; till andra graden fördes även olovlig mjölkning och tagelstöld ur man och svans på häst, udner det kreaturet gick i bet ute å mark (§ 7). De sub b nämnda fallen fördelades på tredje, fjärde (tillgrepp från strandat fartyg etc.; tillgrepp vid allmän farsot etc.) och femte graden (kyrkostöld; poststöld); det fall, att gärningsmannen inställt sig med vapne, blev (genom Lagutskottets 1853–4 Utl. n. 48 s. 12 införande av ordet eljest framför använt) kvalifikationsgrund endast om vapnen verkat såsom skräckmedel: "ansiktets betäckning", som i förslagen nämnts jämte dess färgning, borttogs på Lagutskottets initiativ, från kvalifikationsmomenterna. Andra graden hade samma maximum som den första, men utan skillnad mellan snatteri och stöld; det sista gällde även om de högre graderna. Till allt detta kom såsom en allmän skärpningsgrund (som för varje fall ökade maximum med två års straffarbete) den omständighet, att värdet av det tillgripna översteg två tusen daler. Den ovannämnda av L. B. för en av kvalifikationsgraderna uppställda asperationsprincipen vid sammanträffande av olika kvalifikationer (i samma tillgrepp) utvidgades nu till alla kvalifikationisgrader. – I de allmänstraffrättsliga bestämmelserna avvek K. F. 1855 i några punkter från L. B. Rånförsöket, som nu skildes (§ 22) från det fullbordade rånet, förklarades i iterationsavseende därmed likställt; snatteri, begånget efter rån eller rånförsök, förklarades uttryckligen lik amed stöld (liksom snatteri efter stöld eller inbrott). .Regeln, att realkonurrens av stölder skuklle betraktas såsom fortsatt förbrytelse bibehölls visserligen, men för straffet uppställdes även i detta fall icke absorptionsprincip utan skärpningsprincip (asperation). Den i förslagen generellt stadgade