Sida:Förberedande utkast till strafflag Speciella delen 3 Förmögenhetsbrotten d 1.djvu/50

Den här sidan har inte korrekturlästs
44

överförande till åverkan utav ett visst fall av förskingring och hava ingen motsvarighet i andra lagar. – Ett åverkansbegrepp, liknande det i S. och Fi., uppställes i R. 624 ff., som även (632) har straffbestämmelser för utvinnande, genom oberättigad gruvdrift, av mineralier m. m. Sistnämnda lag straffar även (633), med 25 rubels böter, "insamlande" (собираніе) av vilda bär, frukter, svampar o. d., såvitt det veterligen skett mot ägarens förbud och denne kunnat hämta ekonomisk fördel (выгода) därav; med samma straff belägges bl. a. tillgrepp av gräs å naturlig äng ävensom tillgrepp, i ringa mängd och till omedelbar förbrukning, av blommor, frukter, grönsaker etc. i främmande trädgård eller gröda å främmande åker. – N. 399 avskiljer, oavsett värdet, från tjuvnad – visserligen icke tillgrepp av växande helt träd, men däremot – "1. i skog, mark eller eng værende sten, sand, ler, jord gjødsel, mineralier, torv, mos, lyng, blomster, buske, kviste, lav, næver, bark, bar, tørre træer eller grene, træaffald, uhøstet eller affalden grøde eller frugt, eller 2. tang, vilde østers eller skjæl i vand, fjære eller strand". I fråga om tillgrepp av gräs gör sålunda denna lag ingen skillnad mellan naturlig och sådd äng. Bestämmelsen gäller även för förskingring och tjuvgömmeri med avseende på nämnda föremål. Angående från straffskydd undantagna föremål bestämmer § 400: "Den, som paa uindhegnet sted plukker vilde nødder, som paa stedet fortæres, eller vilde bær, sop eller blomster eller optager rødder af vilde urter, bliver ikke at straffe. Denne bestemmelse finder ikke anvendelse paa den, som plukker multer paa multebærland i Tromsø stift enten mod eierens udtrykkelige forbud eller uden at fortære dem paa stedet."E. Steph. 353 df utsöndrar från tjuvnad tillgrepp av träd eller buske eller del därav, såvida värdet icke överstiger £. 5, eller, där tillgreppet skett i park, trädgård etc., £. 1; i förra fallet sänkes, vid tredje resan, värdegränsen till 1 shilling; det senare fallet övergår, vid andra resan, till tjuvnad. I den nordamerikanska rätten indrages däremot ofta, genom uttryckliga uppräkningar, alla slags naturprodukter under tjuvnad, t. ex.