öfversida, ehuru det sistnämnda väl torde vara det allmännaste liksom ock bäst ägnande sig för att mottaga offren. Offerstenen är nämligen ett offerbord, ett altare af den mest primitiva och ursprungliga art. Den enda bearbetning genom människohänder, hvaraf dessa offerstenar, älfkvarnarna, bära spår, är ett större eller mindre antal skålar, som frambragts i stenen. Deras vidd och djup växla betydligt, somliga äro lagom stora för ett gåsägg, andra för en ettöring; deras form kan vara oval eller cirkelrund, vanligtvis den sistnämnda. Skålarnas antal är icke fixeradt; men å de offerstenar jag haft tillfälle att undersöka synes 9-talet vara något karaktäristiskt. Talet har varit antingen helt enkelt 9 eller någon mångfald däraf, 18, 27 eller 45, och synas mig hålorna bilda grupper af 9 och 9. — För mig har berättats om ett par älfkvarnar, som skulle äga endast en skål; men en noggrannare undersökning torde måhända bringa flera i dagen. Egen erfarenhet säger mig detta. Vid undersökningen af en sten i Kernbo, hvilken skulle äga »ett par hålor», men om hvilken ingen visste berätta, att den var en älfkvarn, fann jag genom bortskrapning af mossa icke blott 9 hålor utan 12. Då jag icke var nöjd med detta tal, grep jag till spaden och skottade bort torfven kring den kullriga stenens fot; och hvad fann jag? Jo flera skålar stora som ett ägg och slutligen, stora och små inräknade, hela 18.
I mitt eget pastorat, omfattande Mariefreds, Kernbo och Taxinge församlingar, en areal af 100 kvkm, har jag till min stora förvåning icke lyckats uppspåra mer än en enda offersten, den nämnda af gräset till hälften öfvervuxna, vid Herrhagen belägna, under det att på Selaön af precis samma areal funnits eller finnas älfkvarnar vid följande ställen i Öfver-Selö: Jättne (nu inlagd i en källare), Surssa, Trumpåsen (nu i en grundmur vid Granlund), Äleby och Ärnsta samt i Ytter-Selö: Kråksta, Litselberga, Opptuna Vildgärde,[1] Tuna Storgård, Ullsta, Ullunda och Valla tegelbruk (nu i en grundmur). — Om man betänker, att dessa äro de kända offerstenarna på denna ö, är ju antalet synnerligen stort. Har måhända hvarje boplats, eller
- ↑ Vid besök år 1906 vid denna nu något mossbelupna sten fann jag rester af offer — 3 knappnålar.
