11 Kap.
Gör man wåld eller annan misshandel å embetsman i embetsärenden, eller för att honom till någon embetsåtgärd twinga eller derifrån hindra, eller att å honom för sådan ttgerd hämnas; dömes till straffarbete i fjerde eller femte grad.
2 §. Talar eller skrifwer man smädligen, eller förgriper sig med hotelse eller annan missfirmlig gerning, mot embetsman, i eller för dess embete; ware straffet böter till twåhundrade Riksdaler eller fängelse.
3 §. Hwad om brott emot embetsman i 1 och 2 §§. stadgadt är, gälle äfwen för det fall, då Riksdagsman, under pågående Riksdag, eller under dess resor till eller ifrån Riksdagen, wåldföres eller förolämpas, när man wet honom i sådant ärende stadd wara; så ock, då Rikets Ständers Fullmäktig eller Ombudsman, Riks-Stånds Sekreterare, eller den, som i Riksdagsmannawal deltager, eller ledamot i Taxerings- eller Pröfnings-Commité eller i Styrelse öfwer allmänna Werk och Inrättningar, wåldföres eller förolämpas, i eller för utöfningen af sådan dess befattning.
4 §. Gör man wid embetsförättning wåldsamt motstånd, dock utan att förrättningsmannen wåldföres; straffes med fängselse.
5 §. Nu samlar sig menighet eller annan folkmängd tillhopa, ock lägger det uppsått å daga, att med förenadt wåld sätta sig upp emot werkställighet af offentlig Myndighets bud, eller att den till någon embets-åtgerd twinga, eller att derföre hämnas:
Låta de upprorsmän sig genast, på embetsmans befallning, skingras ock till lydnad bringas; då skola anstiftare och anförare till straffarbete i femte grad eller fängselse dömas, men de öfrige wara från straff frie.
6 §. Skingra sig ej upprorsmän, på embetsmans befallning, utan trotsa med oljud, smädeord eller hot, warden anstiftare och anförare dömde till straffarbete i fjerde grad, och andre deltagare i upproret till sådant arbete i femte grad eller fängelse.
7 §. Göra upprorsmän wåld å person, bryta eller rifwa de hus, eller plundra eller förstöra de annan egendom; då skola anstiftare och anförare dömas till straffarbete
