i andra eller tredje grad, och andre deltagare i upproret till sådant arbete i fjerde eller femte grad. Det straff, hwarmed wåldsgerning särskildt i lagen belägges, skall ock å gerningsman tillämpas, efter ty i 6 Kap. 11 §. skils.
Warder upprorsman dräpen; ligge ogild.
8 §. Till upprors stillande må krigsmanskap anwändas; dock äge det ej å upprorsmän wapen förr bruka, än 6 och 7 §§. blifwit af den å stället warande Civila Myndighet trenne gånger ljudligen uppläste, der ej upprorsmän så hastigt till wåld öfwergå, att det förr med wäpnad hand afwärjas måste.
9 §. Har någon, muntligen inför menighet eller annan folksamling, eller i skrift, den han utsprider eller utsprida låter, till uppror uppmanat; straffas, enär uppmaningen ingen straffbar werkan hade, såsom för försök.
10 §. Samlar sig folkmängd å torg, gata eller annan offentlig plats, utan att lägga å daga sådant uppsåt, som i 5 §. sägs, men störer dock lugnet eller allmänna ordningen, och skingrar den sig ej, på embetsmans befallning, utan trotsar med oljud, smädeord eller hot; då skola anstiftare och anförare till straffarbete i femte grad eller fängelse, och annan deltagare i upploppet till fängelse eller böter dömas. Öfwergå de till wåld å person eller egendom; ware lag som i 7 §. sägs.
11 §. Ej ware invånare i landsort eller stad förment att sammankomma till öfwerläggning om mål eller ärende, som dem gemensamt angår; ej eller må sådan sammankomst af offentlig Myndighet upplösas, der ej derwid företages något, som mot lag stridande är eller eljest allmän ordning störer. Om tid och ställe för sådan sammankomst skall dock offentliga Myndigheten i orten eller staden så långt förut underrättas, att den kan derwid tillstädes wara, om så nödigt anses.
12 §. Är sammankomst till wal eller annan medborgerlig förättning af offentlig Myndighet påbuden, och gör den, som dertill kallad är, genom uteblifwande uppehåll i förrättningen; böte till femtio Riksdaler.
13 §. Säljer någon sin röst wid wal till allmänt medborgerligt förtroende, eller köper annans röst, eller röstar på sig sjelf; straffes med böter till twåhundrade Riksdaler eller fängelse. Lag samma ware, om någon, genom lockande, tubbande eller hot, walfriheten störer eller eljest i wal obehörigen werkar.
14 §. Tager man häktad person eller fånge med wåld los af dem, som honom
