Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 70 —

Och blott hennes kalkar blomma,
glömmer jag allt vinterve.
Frusna fälten må stå tomma,
blott min barm sin skörd kan ge!

Du, som vårljus visa gnolar
i din lyckas varma glans!
Utan agg, där du dig solar,
dig jag räcker sångens krans.