Fru Smith, enka, och för litet bemedlad att bo i ett annat qvarter.
En mistriss Smith enka? Hvad var hennes man? Hon hade utan tvifvel gjort en mesalliance, och det var väl en af de tusende Smithar, som man träffar öfverallt, och i alla klasser; och hvad drager dig till henne? Hon är fattig och sjuk, säger du? I sanning, miss Alice Elliot, du har en högst besynnerlig smak! Allt hvad som stöter bättre folk, dåligt qvarter, dåligt hus, högst dåligt sällskap, ett omöbleradt rum, Gud må veta, huru och hvilken luft man der andas! se der hvad som lockar dig, hvad du föredrager framför grefvinnan Dalrympels präktiga salong! Men mig tyckes att din gamla fru Smith gerna kan vänta tills i morgon; hon är ej så nära sitt slut att hon icke kan hoppas att se dig en annan dag. Huru gammal är hon? på femtio-talet förmodar jag.
Nej, min far, svarade Alice: hon är endast trettiofem år, med eder tillåtelse, så vill jag hålla mitt löfte: det är den enda afton jag på någon tid kan egna henne; i morgon börjar hon taga de varma baden, och ni vet att vi äro bortbjudna de öfriga dagarne i veckan.
Huru anser lady Russel denna bekantskap? frågade Elisabeth.
