hennes bref. Hvad förmådde hon allena? Hennes sjukdomstillstånd lade hinder i vägen för hennes handlingar, och henne fattades penningar, för att kunna öfverlemna sina angelägenheter i lagkarlars händer. Fru Smith ägde ingen slägtinge, som kunde bistå henne med sina råd. Den dystra enslighet, i hvilken hon lefvat sedan sin mans död, och hennes fattigdom, hade icke tillåtit henne att hafva några tillgifna vänner; och den enda, som borde vara det, hade nog obarmhertighet att öfvergifva henne. Det var öfvermåttet af hennes elände, att hon kände det hon kunde hafva sin beqvämlighet, om man för dess befrämjande ville göra sig den ringaste möda, och fruktan, att denna utdrägt af tid gjorde hennes rättigheter mindre gällande, var alltför hård att bära! Då hon bestämdt trodde, att giftermålet emellan Alice och herr Elliot var afgjordt, hoppades hon att derigenom vinna något. Men de hinder, som Alice företedde emot denna förening, förändrade sakernas utseende; hon förlorade hoppet att återvinna en del af sin förmögenhet; men den väckte ej mera hennes saknad, och hon var lycklig derigenom, att hennes älskade Alice icke gifte sig med herr Elliot, som hon hade lärt henne känna. Detta svarade hon sin vän, då denna med mildhet förebrådde henne, att hon på ett så fördelaktigt sätt yttrat sig om herr Elliot, i början af deras samtal.
