Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 184 —

Smith, den visa, den försigtiga lady Russel är prevenerad för herr Elliot! Jag behöfver inga andra bevis på hans skrymteri, på hans förmåga att visa sig så olik emot hvad han verkligen är, när hans intresse är med i spelet, och det är det här i dubbelt afseende: hon använder sitt inflytande öfver er, och vill belöna sin elevs foglighet derigenom, att hon gör henne till sin arfvinge. Jag är mycket öfvertygad, att det var herr Elliots uträkning. Men denna gång skall han bli bedragen, och ni skall lyfta den larf, som döljer honom för lady Russel.”

Deruti ligger nog sanning, för att taga henne ur sin villa, sade Alice, jag behöfver ingenting förmoda.

Morgonen var ganska långt liden: Alice tog afsked af sin vän, tackade henne än en gång för hennes fullkomliga förtroende, och gick hem, otålig att se lady Russel, och att för henne berätta hvad hon fått veta om sin kusin Elliot.



TIONDE KAPITLET.

Alice var mycket upptagen af allt det hon hade hört om herr Elliot, han förtjente hvarken hennes vänskap eller hennes aktning, och hennes medlidande för honom var alldeles försvunnit; hon ängslades