— 41 —
att han borde betala efter sitt stånd, och att en så vacker bostad med möbler, skulle kosta ganska mycket; det hade icke förvånat honom om sir Walter hade begärt mera. Han hade frågat efter om der var god jagt, men utan att han gjorde något serdeles afseende derpå; han promenerade ibland med en bössa på axeln, men afsköt den aldrig. Jag försäkrar er, sir Walter, att hans sätt att vara fullkomligt ger tillkänna en adelsman.” Herr Shepherd, som stod fast vid att denna sköna inqvartering skulle gå i verkställighet, var ganska vältalig och lade vigt vid alla de omständigheter som gjorde det önskvardt.
Amiralen var gift, men hade inga barn hvilket var en stor förmon: ”Ett hus utan fru är aldrig rätt väl vårdadt, anmärkte han ganska visligen, och barn skada allting;” en hustru och inga barn, var således en himmelens välsignelse för sir Walters sköna möbler. Han hade äfven sett mistriss Croft; hon var vid Taunton, med sin man närvarande vid allt hvad som blifvit taladt. ”Hon uttrycker sig väl, är lifig, artig, älskvärd och har gjort mig en mängd frågor om egendomen, eder familj, om hyran, med ett ord, om allting, och jag ansåg henne förstå sig mera på affärer än amiralen; alldeles främmande är hon icke eller i grefskapet, hon känner det rätt väl: hon var
