44
ytterligt förskräckt och sprang ut genom bakdörren, men hunden, som låg just där, sprang upp och bet honom i benet, och då han skyndade över gården förbi gödselhögen, gav åsnan honom en duktigt spark med ena bakhoven. Av allt bullret blev tuppen väckt och skrek med full hals: »Kukeliku!»
Då sprang rövaren allt vad han kunde tillbaka till sina kamrater och sade: »Usch då, där inne i spisen sitter en gräslig häxa, som har spottat åt mig och rivit sönder mitt ansikte med sina långa naglar! Men utanför dörren står en man med en kniv; han har stuckit mig i benet; och på gården ligger ett stort odjur, som slog mig med en träklubba, och uppe på taket sitter domaren och ropar ’Tag fast tjuven!’ Lycka var, att jag kom undan med livet.»
Sedan vågade rövarna aldrig komma i närheten av huset, men de fyra musikanterna funno sig så väl där, att de inte brydde sig om att fara till Bremen, utan stannade kvar, och det är riktigt sant: den, som sist berättade det, lever ännu.
23. Rävesan.
Det var en gång en räv och en rävesa, som bodde långt inne i skogen i rävhuset. De levde så gott tillsammans, som äkta folk kan göra det. Men så hände en dag, att räven gick i bondens hönshus och åt upp hönsen, rubb och stubb. Det
