66
Många år förflöto, och under tiden inträffade stora förändringar i skolan. Den gamla lärarinnan dog, och en ny intog hennes plats. En ny uppsättning av skolbarn fyllde bänkarna i det gamla skolhuset.
En mycket kall vinterdag råkade en av gossarna lämna dörren på glänt, och plötsligt inträder i skolrummet en stor björn. Det blev en faslig uppståndelse, somliga sprungo till dörren, andra hoppade upp på borden, en tjock och klumpig pojke kastade sig ut genom fönstret, några små flickor gömde sig under pulpeterna. Blott en enda av gossarna tappade ej modet, utan grep ett vedträ och ropade: »Var inte rädda, flickor! Jag skall försvara er.» Men björnen gjorde ingen för när. Han gick lugnt fram till brasan för att värma sig och tycktes känna sig hemmastadd i det varma och trevliga rummet. Björnen värmde sig en stund och gick sedan bort till den vägg, där barnens matkorgar och påsar hängde. Under det han stödde sig på bakbenen, tog han ur dem för sig med ramarna bröd och frukt samt andra goda saker. Sedan gick han lugnt samma väg han kommit.
Emellertid hade den gosse, som hoppat ut genom fönstret, sprungit till byn och ropat: »Hjälp, hjälp! En björn är i skolan, och han äter upp dem allasamman!»
Några unga karlar gingo genast ut med sina bössor för att skjuta björnen. Som spåren voro mycket tydliga i snön, upphunno de honom snart och dödade honom.
