Sida:Finkel eller det Underjordiska Bränvins-Bränneriet-1776.djvu/21

Den här sidan har inte korrekturlästs

NASENBLOM.

Ja, ja, jag drack på Skinkan, Och dåraf blef jag ſjuk; Och det var Bomkans ſkull, den Slinkan, Som ej gaf mig brånvin på min Pung-pe- ruque.

FINKEL. Ja, verlden år få fiken, At trampa fattigdom, Och om en lumpen Sup ſå ſniken: Det har jag och du förſökt, min Naſenblom.

NASENBLOM. Stor ſak nu få vi ſkratta, Åt Ödets rageldants; Når Rycktet lår med võrdnad fatta Minnet af vårt lif, i Årans Krants. Tyít, Bror Finkel! jag känner i min våltficka en lämning af min ſidſta frukoſt - lup på Compagniet i Orm- ſalcar - granden, jag råkade ſpilla lite brånvin på ſkor- pan; vil du ſmakan ?

FINKEL ſmakar. Nam, nam, nam, nam, det var en låcker - biſken; potz Nappermene! hvad der rafraicherar, nam! nam!