| N:o 55. | FINLANDS | 1878. |
| ALLMÄNNA TIDNING | ||
|
Utdelas i Helsingfors hvarje helgfri dag kl. 4 e. m. i de officiela tidningarnas kontor, Kyrkogatan 14; i landsorten å resp. postkontor. — Pris för hel årgång 12 mark, för half årgång 6 mark, för tre månader 3 mark finskt mynt, postarvodet oberäknadt. Lösnummer à 15 penni säljas i tidningskontoret. |
Onsdagen den 6 Mars. |
Kungörelser och annonser emottagas i de officiela tidningarnas kontor från kl. 11 f. m. till 2 e. m. och från 4 till 6 e. m. Annons priset är 10 penni per rad af vidpass 40 bokstäfver. Tidningens byrå: Kyrkogatan 14. |
Officiela Afdelningen
Hans Kejserliga Majestät har den 20 (8) februari 1878 i nåder utnämnt och transporterat kyrkoherden i Anjala Johan Gustaf Snellman till kyrkoherde i Hollola pastorat af Borgå stift.
Öfverstyrelsen för pressärenderne har den 4 innevarande månad till pressombudsman i Kristinestad utsett kollegan vid realskolan derstädes filosofiekandidaten Anders Leonard Sundholm.
Icke-Officiela Afdelningen.
Helsingfors.
Stiftsnyheter. (Kuopio.) Profpredikan för kapellanstjensten i Pielisjärvi hålles af sockneadj. i Bräkylä v. p. K. A. Weckman den 26 maj; af stadspredikanten i Joensuu v. p. J. Pöyhönen den 2 juni; samt af t. f. kyrkoh. K. A. Pfaler den 9 juni. Frågodag är den 16 och valet den 30 juni. Valet förrättas af sockneadj. i Kontiolahti, v. p. J. Rytkönen.
— Fornminnesföreningens möte den 5 mars. Åt föreningens stipendiat i Rautalampi härad, folkskoleläraren Laitinen beviljades ett anslag af 100 Fmk för fortsättande af hans påbegynta forskningar för föreningens räkning. Hr Laitinen hade insändt diverse redogörelser af etnografiskt och arkeologiskt innehåll, rörande folkseder, fasta fornlemningar m. m. från särskilda trakter. — Stud. A. O. Heikel, som med understöd af Vetenskaps-Societeten förtecknat Hauho härads fornlemningar, hade afslutat redaktionen af hednatiden och hoppades snart kunna framlägga äfven den del af sina forskningar, som berörde de historiska fornlemningarna. — Folkskolläraren Killinen i Kumo hade i bref meddelat några intressanta notiser om labyrintplanerna.
Åtskilliga föräringar anmältes.
- (M.bl.)
— Resande. Konservatorn vid petersburgska vetenskapsakademins zoologiska museum Ivan Poljakov vistas för det närvarande i vår stad, hufvuksakligast för att taga notis om de ichtyologiska samlingarna i universitetets zoologiska museum. Hr Poljakov är äfven en känd forskare på det förhistoriskt-arkeologiska området.
— Assuranssprutan. Ett antal exemplar af en liten broskyr, med upplysande teckningar om denna lilla behändiga sprutas användbarhet, är inlemnad till Helsingfors Dagblads kontor för att gratis utdelas till dem, som önska taga notis af densamma.
Från Rom.
Till Finlands Allmänna Tidning.
- Den 13 februari.
Våra pessimister vrida emellanåt händerne i det de låta oss förstå att menskligheten går tillbaka. Detta är dock bestämdt en osanning. Var god och jemför huru det gick till i fordna dagar då s. k. sede vacante egde rum, och ni skall finna att det är ett groft förtal att vilja påstå att vi äro sämre an våra fäder.
Lyckligtvis ha vi att tillgå en författare som lemnar oss en någorlunda trogen beskrifning på förhållandena i den ”eviga staden“ i sextonde seklet då ett påfveval var i göringen. Mannen heter Guilio Costantini, var sekreterare hos Kardinal Trani och har lemnat efterverlden ett bref, dateradt anno 1550, hvilket innehåller rätt vackra saker i detta ämne. Här utagerades då en slags karnaval af särdeles våldsamt slag, för hvilken Roms gator utgjorde skådeplats, allt under det de värdige Kardinalerne, instängde i Konklavens bur, lemnade den öfriga menskligheten åt sitt öde.
En bland Roms skönaste fester — yttrar den humoritiske författaren i det ifrågavarande brefvet — är onekligen när en påfve dött och man håller på att utse hans lycklige efterträdare. Så snart ryktet förkunnat att St. Petri jordiske ställföreträdare gått till sine fäder, öppnas genast portarne till stadens alla fängelser, sbirrerne taga till benen och all annan ordningsmakt följer exemplet. Ingen lemnar sin bostad utan att vara starkt beväpnad. — Dock, lugnen Er! fortfar författaren — ty det är icke så farligt som det låter. Det är blott de första dagarne, som man söker upp sina gamla bekanta der och hvar, en påhelsning, som likväl kan vara obehaglig nog, ty det är enskild hämnd, man nu går att utkräfva. Sedan denna lilla prolog väl är förbi tar man sakerne vida trefligare. Allt lugnar sig efter hand, och man kan slutligen tryggt företaga en liten promenad genom Roms gator hållande händerna i fickorna.
Detta hindrar likväl icke att den största frihet fortfarande gör sig gällande. Då Kisse är borta dansa råttorna på bordet. Så äfven här. Medan herrar Kardinaler sitter och svettas uppe i Konklaven äro deras tjenare och tjenarinnor oförhindrade att begå hvarjehanda galenskaper. Pigor styra ut sig till prinssessor eller ta på sig karlkläder och föra ett gladt lif hvart man kommer. Och det är icke blott Roms befolkning, som sålunda roar sig. Nej, mer än 40,000 personer komma vid dessa högtidliga tillfällen hit för att deltaga i dessa saturnalier. Det finnes ett gammalt ordspråk, som säger, att man har ingenting sett här i lifvet om man ej varit i Rom då man väljer påfve.
Men messer Costantini är icke den ende, som afhandlat detta ämne. Vi hafva ju äfven en annan brefskrifvare, som lefde hundra år senare, och denne tyckes icke ta saker och ting så gladt som den förre. Nämnde författare, hvars nanmn är Gigli, låter oss bland annat veta huru det gick till då påfven Gregorius XV hade lagt ihop sina ögon.
Ingen enda dag förflöt — säger han — utan slagsmål, rån och mord. Öfver allt på gatorna stötte man på lik, efter karlar och qvinnor och äfven på den ”gullgula“ flodens vågor vaggade sådane. Palatser plundrades, portar brötos upp för att bortröfva unga flickor, och då stadens polis visade sig helsades den med stenkastning. Större delen af dessa nidingsdåd utfördes af de soldatar, som utgjorde de till Rom anlände fremmande Kaidinalernes och furstarnes hedersvakt. Den lifvakt, kardinalen af Savoyen hade tagit med sig för sin personliga säkerhets skull, nedsablade grymt några polistjenstämän för det de underslått sig att arrestera en af desse banditers stallbröder.
- (Forts.)
Landsorten.
Åbo. Fastlagsmarknaden, som, oaktadt längesedan officielt upphäfd, af gammal sedvänja allt ännu fortfar att besökas af kringliggande orters allmoge ofta lika talrikt som de egentliga marknaderna, har åtminstone i förgår måndag, haft att glädja sig åt en väderlek, så briljant, som en klarblå himmel och en varmt strålande vårsol förmå göra den. Vårt salutorg företedde äfven, isynnerhet tidigare på dagen, en rörlig och brokig tafla af handlande och vandlande allmoge och stadsbor. I dag torde, i följd af de senaste nätternas vinterlikare väderlek, ytterligare marknadsbesökande inkomma, isynnerhet från skärsocknarne. Flera foror från Nagu, Kimito och Korpo sades hafva vändt om på sin marknadsfärd i förgår, af fruktan för att den på f. m. rådande blidan skulle alltför mycket försvaga isarne till hemkomsten.
Bland varor, som från sjösidan i större mängd inhemtats, märktes strömming, salt och färsk, till priser af 22 mk tunnan för den förra och 45 à 50 p. kappen för den senare.
Från närmast liggande soknar åt landssidan hade varor inhemtats i ungefär samma mängd och af samma slag,som till en vanlig större torgdag. Mjöl, gryner, ärter, malt, ladugårdsprodukter, bröd m. m. sågos sålunda på sina öfliga platser ”i behofvet motsvarande qvantiteter,” Priserna å dessa varor voro i det närmaste desamma, som under nästföregående torgdagar. Upplandsbönder med tjära och lin samt hampa funnos äfven i tillräcklig mängd att tillgodose behofven af dessa artiklar. För tjära begärdes 22 mk per tunna, för lin från 6 till 9 mk lispundet och för hampa 5:50 à 7 mk. En vara, som äfven förefans i ganska riklig mängd, var palvadt nöt- och fårkött. Från trakten af Tammerfors hade per jernväg hit hemtats ett större parti sådant kött, förvaradt i stora pertkorgar. Det samma hade äfven en strykande åtgång till 7 mk lispundet för nöt- och 8 à 9 mk för fårköttet. — I god mängd funnos vidare hemslöjdsartiklar, hvaribland särskild träkärl af alla slag, simpla stolar skoflar, lokor, slädar tillbehör till katsor m. m. Bland öfriga slöjdartiklar voro utställda å Kakola straffängelse tillverkade vackra och solida målade och jernbeslagna dragkistor, såar, badkar och ämbare. Qvinnoslöjden representerades af vadmal och halfylle, ullgarn m. m. Priserna å dessa varor voro i allmänhet billiga. Så t. ex. funnos enkla, men ganska välarbetade stolar af björk och gran till 6 mk 50 p. per dussin. — Marknadslivet var i allmänhet ganska fredligt.
- (Å. U.)
S:t Petersburg.
Telegram från H. K. H. Storfursten Öfverbefälhafvaren.
San Stefano, söndagen d. 3 mars kl. 10,45 på aftonen.
Med anledning af årsdagen af E. K. M:ts uppstigande på tronen var en parad med trupperna utsatt till kl. 2 e. m. Dessa trupper utgjordes af: H. M:ts. konvoj, gardets hederseskort, 1:a brigaden af 1:a gardes division, de trenne första regimenterna af 2:a gardes divisionen, gardes skarpskytte brigaden[1], gardes sapörbataljonen, Storfursten öfverbefälhafvarens eskort-bataljon, 4:e skarpskytte brigaden, gardes ulan- och kosackregimenten, 1:a och 2:a gardes artilleribrigaderne och gardes Donska kosack batteri.
Men emedan öfverläggningarne med de turkiske befullmäktigade samtidigt närmade sig slutet, uppskjöts med paraden tills freden blifvit undertecknad.
Närmare kl. 5 e. m. meddelade mig generaladjutanten grefve Ignatieff att freden var undertecknad. Jag begaf mig genast till trupperna, lyckönskade dem till den ärofulla freden samt tackade dem i E. K. M:ts namn för deras lysande bedrifter. Efter att hafva samlat officerarene tackade jag dem särskildt. Ett entusiastiskt hurra, som aldrig ville taga slut, följde på mina ord.
Omedelbart derefter hölls ett högtidligt Te Deum i åsynen af Konstantinopel och den hel. Sofia kyrkan. Denna högtidlighet gjorde ett djupt intryck. Sedermera vid skymningens inbrott, defilerade trupperna på ett utmärkt sätt i ceremoni marsch.
Dagen slutade med en middag hvarunder skålar utbragtes för den dyrkade Monarkens väl samt för vårt kära fäderneslands ära och framgång.
UTRIKES.
Journal de S:t Pbourg för i går yttrar med anledning af fredslutet: ”Vi känna ännu icke detaljerna af fredsvilkoren, men i hvarje ryskt hjerta bor den öfvertygelsen, att det program, som uppdrogs i det minnesvärda talet i Kreml och i manifestet af den 12 april 1877, blifvit så fullständigt utfördt, som omständigheterna tillåta och värdigt motsvara nationens uppoffringar. I afvaktan på det officiela tillkännagifvandet at dessa vilkor skola våra läsare göra väl uti att misstro de stympade eller vanställda versioner, som utländska
- ↑ Hvartill hör finska gardesbataljonen.
- Red. anm.
