var vidare bibelsprängd, gjorde ett misstag när han döptes: hon tänkte, att det var Abel som dödade Cain, och så kallade hon honom Cain, fast hon menade Abel hela tiden. Pastorn rättade det nog, men det var för sent; för det namnet kunde aldrig fås bort ur hela socknen. Det är synd för pojkens skull.»
»Visst är det det.»
»Ja. Men vi förbättrar saken så gott vi kan, och kallar honom Cainy. Åh, stackars änka, gumman fattig! hon gråt över det så att hjärtat nästan ville brista. Hon hade blivit uppfostrad av mycket hedniska föräldrar som aldrig skickade henne varken till skola eller kyrka, och härav ses huru föräldrarnas synder hemsökas på barnen, fröken.»
Vid dessa ord drog Fray upp sina anletsdrag till den grad av milt vemod, som må anses lämplig, då de personer som träffats av en omnämnd olycka inte höra till den talandes egen familj.
»Gott; alltså Cainy Ball blir underherde. Och ni förstår fullkomligt edra åligganden? — ni själv menar jag, Gabriel Oak?»
»Fullkomligt, jag tackar er, fröken Everdene,» sade herden Oak vid dörrposten. »Om jag inte vet vad som skall göras, skall jag höra åt.» Gabriel var något stött över den anmärkningsvärda kölden i hennes sätt. Förvisso kunde ingen utan föregående upplysningar ha anat att Oak och den vackra kvinnan inför vilken han stod någonsin varit annat än främlingar för varandra. Men
