Sida:Fjärran från vimlets yra del 1 1920.djvu/16

Den här sidan har korrekturlästs

14

»Nå vilken?»

Gabriel, kanske en smula förtretad över den täcka resenärens likgiltighet, såg tillbaka till det ställe där han bakom häcken hade varit vittne till hennes sysselsättning för en stund sedan, och yttrade: »Hon är fåfäng.»