Sida:Fjärran från vimlets yra del 1 1920.djvu/174

Den här sidan har korrekturlästs

FEMTONDE KAPITLET

Ett tidigt möte — Mera om brevet

Det orangegula och scharlakansröda skenet utanför malthuset trängde inte in i dess inre, vilket såsom vanligt upplystes av ett därmed tävlande sken av samma färg, som utstrålade från härden.

Efter att hava tagit sig några timmars sömn med kläderna på, satt maltmästaren nu vid ett trebent bord och frukosterade på fläsk och bröd. Detta åts enligt den tallrriksfria metoden, som består däri, att man placerar en brödskiva på bordsskivan, en fläskskiva på brödskivan, ett lager av senap på fläskskivan, och en nypa salt ovanpå alltihop, varpå man skär lodrätt igenom alltsammans med en stor pennkniv — dock endast till bordsskivans yta — spetsar de härigenom uppkomna munsbitarna på kniven, lyfter dem i höjden och sänder dem den väg all god mat bör gå.

Maltmästarens brist på tänder tycktes inte märkbart minska hans tuggkraft. Han hade så länge varit utan dem, att själva käkarnas under åratal förvärvade härdning utgjorde en mer än fullgod ersättning för tändernas frånvaro. Han