Sida:Fjärran från vimlets yra del 1 1920.djvu/285

Den här sidan har korrekturlästs
283

nådde en viss glans i sitt tal, emedan detta kan ske genom omedelbarhet, stannade han under medelmåttan i sina handlingar, emedan han inte kunde viljemedvetet styra sitt strävande. Han hade snabb uppfattning och rätt betydlig karaktärsstyrka; men då han aldrig mäktade förbinda dessa båda, invecklades hans uppfattningsförmåga i obetydligheter i väntan på att viljan skulle vakna, och karaktärsstyrkan förslösades på onödiga småsaker genom att han ej använde sin uppfattningsförmåga.

Han var en rätt väl uppfostrad man för att tillhöra medelklassen — ovanligt väl uppfostrad för att vara gemen soldat. Han talade flytande och utan avbrott. Han kunde i sådant avseende vara ett och synas ett annat; han kunde t. ex. tala om kärlek och tänka på mat; eller hälsa på mannen för att få se på hustrun; eller visa sig ivrig att få betala i hopp att få låta bli.

Den underbara verkan på kvinnor av en störtskur av smicker är ett så ofta påpekat faktum, att många människor omnämna det ungefär lika automatiskt som de anföra ett ordspråk, eller anse sig för kristna, e. d., utan att göra sig vidare reda för de oerhört vidsträckta slutsatser vartill deras påståenden skulle berättiga. Ännu mindre handlar man därefter med hänsyn till den hälft av mänskligheten på vilken påståendet syftar. Hos de flesta människor ligger detta på samma hylla som andra liknande utslitna lärosat-