»Åh, jaså.» Hon gick vidare utan att vända på huvudet, och under flera steg framåt hördes intet ljud från henne, utom frasandet av hennes dräkt mot de tunga sädesaxen. Sedan återtog hon ganska spetsigt:
»Jag förstår inte riktigt vad ni menade med att säga att det var så naturligt att herr Boldwood skulle komma och möta mig.»
»Jag tänkte på det bröllop som folk säger att ni tycks ämna fira med honom, fröken. Förlåt att jag talar rent ut.»
»Folk säger en osanning då», svarade hon snabbt. »Vi kommer visst inte att fira bröllop.»
Gabriel kom nu fram med sin oförgripliga åsikt, ty nu var stunden inne.
»Nå, fröken Everdene,» sade han, »allt skvaller åsido, jag har aldrig sett en karl göra ett fruntimmer sin kur, om han inte gör den för er.»
Bathseba skulle troligen hava avklippt samtalet på ögonblicket genom att kategoriskt förbjuda hela detta ämne, om inte hon varit medveten om svagheten i sin position och därav låtit locka sig till några försök att förklara och försvara den.
»Eftersom detta ämne har kommit till tals,» sade hon med stort eftertryck, »är jag glad att få ett tillfälle att göra slut på ett missförstånd som är mycket utbrett och mycket förargligt. Jag har inte gett herr Boldwood något bestämt löfte. Jag har aldrig brytt mig om honom. Jag högaktar honom, och han har enträget bett mig att gifta mig
