FÖRSTA KAPITLET
Beskrivning över farmare Oak — En tillfällighet
När farmare Oak log, avlägsnade sig hans mungipor från varandra tills deras avstånd från hans öron blev en ren obetydlighet, hans ögon krympte ihop till springor blott, och rynkor spridde sig från dem i alla riktningar över hans ansikte såsom strålarna på en flyktig skiss av en soluppgång.
Hans dopnamn var Gabriel. På söckendagarna var han en ung man med sunt omdöme, viga rörelser, snygga kläder och god karaktär i allmänhet. På söndagarna var han en man med oklara föreställningar, en viss fallenhet för uppskov, och besvärad av sina bästa kläder och sitt paraply, — en man, som kände på sig att hans andes laodiceiska ljumhet på det hela taget stod halvvägs mellan nattvardsgästerna i sockenkyrkan och socknens fyllbultar på krogen; — det vill säga, han gick ordentligt i kyrkan, men gäspade i mjugg då församlingen nådde fram till trosbekännelsen, samt undrade vad han skulle få till middagen då han inbillade sig att han hörde på predikan. Med andra ord, om vi vilja skildra hans
