lagt Fanny. Träden gömmer undan stället för det här fönstret.»
Bathseba hade all möjlig fasa för att möta sin man. »Har herr Troy varit inne i natt?» sade hon.
»Nej, matmor; jag tror han har farit till Budmouth.»
Budmouth! Ljudet av detta ord förde med sig en högst förminskad syn på honom själv och hans gärningar; nu lågo femton miles mellan honom och henne. Hon tyckte inte om att fråga Liddy angående sin mans förehavanden, och hade faktiskt ända hittills träget undvikit att göra det; men nu, då hela huset visste att en förfärlig uppgörelse hade ägt rum dem emellan, tjänade det till intet att söka hyckla. Bathseba hade uppnått det stadium då man upphör att bry sig om vad folk tänker om en.
»Varför tror du att han har farit dit?» sade hon.
»Laban Tall såg honom på Budmouth-vägen i morse före frukost.»
Bathseba kände sig för ögonblicket lättad efter det ihållande tryck som under de sista tjugufyra timmarna hade utsläckt ungdomens livskraft hos henne utan att ersätta den med den mognare ålderns resignation; och hon beslöt att gå ut på en liten spatserfärd. När frukosten var undanstökad tog hon alltså på sig sin mössa och inslog riktningen åt kyrkan till. Klockan var nio, och då karlarna nu hade återvänt till arbetet efter sin första måltid, var det inte sannolikt att hon be-
