264
uti den,» sade Oak långsamt. »I verkligheten är det just samma sak som gör det tvivelaktigt om ni under några omständigheter borde gifta er med honom, jag menar er brist på kärlek mot honom — för jag antar —»
»Ja, ni kan tryggt anta att jag inte älskar honom,» sade hon kort. »Kärleken är för mig en för alltid förlorad, sorglig, utsliten, eländig sak vare sig det gäller honom eller någon annan.»
»Nåja — er brist på kärlek förefaller mig just att vara det som tar bort allt det orätta från en sådan överenskommelse med honom. Om ni gjorde det med hett blod, för att bli kvitt saknaden efter er mans död,då kunde det vara orätt; men en överenskommelse med kallt hjärta för att göra en man lycklig förefaller liksom det vore en annan sak. Den verkliga synden, fru Troy, tycker jag är att nå'nsin tänka på att gifta sig med en karl som man inte sant och uppriktigt älskar.»
Straffet för den synden är jag villig att underkasta mig,» sade Bathseba med bestämdhet. »Ni vet, Gabriel, att vad jag aldrig kan avplana från mitt samvete, det är att jag engång gjorde ho- nom illa av ren tanklöshet. Om jag aldrig hade spelat honom ett puts, skulle han aldrig ha tänkt på att gifta sig med mig. Åh! om jag med pengar kunde betala en dyr skadeersättning för vad jag har gjort honom, och på det sättet få bort den synden från mitt samvete!… Men här har jag nu min skuld, och den kan inte betalas på mer än ett sätt, och jag anser mig skyldig att göra det om
