324
att lämna England — inte strax, förstås — nästa vår.»
»Lämna England!» sade hon med överraskning och äkta besvikelse. »Nå men Gabriel, varför ämnar ni det?»
»Jo, jag tror det är bäst så», stammade Oak fram. »Kalifornien är det ställe där jag tänker försöka ta mig fram.»
»Men överallt tror folk ju att ni ämnar överta stackars herr Boldwoods farm för er egen räkning.»
»Jag fick nog första anbudet på det, det är sant; men ingenting är avgjort ännu, och jag har mina skäl att uppge den tanken. Jag skall avsluta det här året som godemännens förvaltare, men intet vidare.»
»Och vad skall jag ta mig till utan er? Åh Gabriel, jag tycker inte att ni borde resa bort. Ni har varit tillsammans med mig så länge i ljusa tider och i mörka tider — så gamla vänner som vi är — att det här nästan är ovänligt. Jag tänkte att om ni arrenderade den andra farmen såsom husbonde, kunde ni ännu fortsätta att hjälpa mig med att se om min också. Och att nu resa bort!»
»Jag skulle nog gärna ha gjort det.»
»Men nu är jag hjälplösare än nå'nsin, om ni far!»
»Ja det är just det ledsamma,» sade Gabriel i bedrövad ton. »Och det är just för den där hjälplöshetens skull som jag känner mig skyldig att resa bort. God afton, matmor, avslutade han sitt tal, i tydlig iver att komma undan, och
