säkert, ty denna var den ojämförligt bekvämaste. De uttryck, som Beowulfsdikten begagnar om svearnas och geaternas krig, passa därför fullkomligt in på de svenska härtågen till Västergötland: »Honom (geaternas konung) sökte öfver sjön Ottars söner», »Han understödde Ottars son öfver sidan sjö med folk, kämpar och vapen», »Det var strid och tvedräkt öfver vida vatten» och »de ville ej hålla fred öfver hafvet». Äfven Ansgarius kallar de stora svenska insjöarna »interjacentia maria». Och här förtjänar att anmärkas, att Sverige i äldsta tider just i följd af sina många och stora insjöar betraktades såsom en samling öar. På Sverige tillämpar Ansgarius profetens ord: »Hören I öar», emedan — tillfogar Rimbertus — »detta land nästan helt och hållet består af öar». Ansgarius själf föredrog att färdas öfver dessa innanhaf framför att vandra genom de öde skogarna. Sedan hans fartyg någonstädes vid södra Sveriges kust blifvit öfverfallet af sjöröfvare, nödgades han och hans kamrater — heter det — att fortsätta resan till fots, och »i det att de, när det så fogade sig, foro på skepp öfver de mellanliggande hafven» nådde de till sluts fram till Birca eller Björkö i Mälaren. Äfven för Adam af Bremen går en vanlig väg från Skåne till Birca öfver Skara och Tälje d. v. s. öfver Väster- och Östergötland.
Härmed har jag punkt för punkt genomgått de skäl, Fahlbeck anfört till stöd för sin åsikt. De lida alla, såsom jag tror, af det felet, att de för forntiden förutsätta förhållanden, som visserligen gälla i våra dagar, men icke existerat på Beowulfs tid. Västergötland hade då med all sannolikhet andra gränser än nu, och färden dit från Uppland gick icke landvägen, utan öfver sjön. Då nu det engelska geatas språkligt motsvarar det nordiska gautar — och detta faktum upphäfves icke af några motstridiga och växlande uppgifter af konung Alfred — är det klart, att det fordras mycket starka skäl för att tvinga oss att gå ifrån ordets språkliga betydelse. Men intet dylikt har af Fahlbeck kunnat anföras, och i följd däraf måste Beowulfs geatas hafva afsett de svenska gautarna i Västergötland.
För denna mening finnas också positiva skäl, utom det språkliga. Jag tillåter mig här att anföra dem.
