hennes råd. Nu måste hon genast återvända hem, och pojken hade ödat upp sina båda önskningar. Men innan hon försvann knöt hon i pojkens hår en ring med sitt namn i. Och så var hon borta.
Då blev pojken som blivit kung hjärtinnerligt bedrövad och grubblade på hur han skulle kunna hitta hem igen till sin unga drottning. Han begav sig på vandring för att försöka ta reda på var Vitalandet var beläget. När han gått en stund mötte han en man, som var herre över alla djuren i skogen. Honom frågade kungen om vägen till Vitalandet.
»Själv vet jag inte var det landet finns», svarade han, »men kanske något av mina djur vet det» Och så blåste han i ett horn och alla djur kommo springandes, men inget av dem visste var Vitalandet låg.
Då gav mannen honom ett par skidor och sade:
»När du ställer dig på dessa så kommer du till min broder, som bor hundra mil härifrån. Han är herre över alla fåglar i luften. Fråga honom om vägen.»
Det gjorde kungen. Men inte heller fåglarna i luften visste var Vitalandet låg. En bra stund efter alla de andra kom en gammal örn seglandes till platsen. Han hade varit borta i tio år, men inte ens han visste var det omtalade landet låg. Mannen sa då att kungen skulle ställa sig på skidorna igen, så skulle han komma till den tredje brodern, som var herre över alla fiskar i havet. Kanske kunde någon av dem veta det. Kungen tackade för upplysningen och gav sig i väg. När han kom fram till den tredje brodern, så blåste han in alla fiskarna för
