Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
173
JUNGFRUN PÅ GLASBERGET
»Det ser väl vackert ut i klöverängen i dag, kan vi förmoda.»
»Å ja vars, där är rätt snyggt», svarade Askepilten.
Bröderna blevo lika långnästa det året som det förra, när de fingo se hur vackert gräset stod.
Tredje året gick det på samma sätt. Askepilten vakade i ladan och tog allt oväsen som hördes med lugn, och morgonen därpå stod en tredje häst utanför. Den var finare än någon av de andra, och sadel, betsel och rustning var den gången av renaste guld. Pojken var så glad när han kom hem, att han inte ens hörde brödernas speord. De gingo bort till ängen och när de fingo se
