TUPPEN OCH HÖNAN I NÖTSKOGEN.
Tuppen och hönan gingo en gång till nötskogen för att plocka nötter. Men så satte hönan ett nötskal i halsen och låg och flaxade med vingarna. Tuppen skulle springa efter vatten till henne.
Han gick till källan och sade: »Kära min källa, giv mig vatten! Vattnet ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»
Källan svarade: »Du får inte vatten av mig förrän jag får löv av dig.»
Då sprang tuppen till linden och sade: »Kära min lind, giv mig löv! Lövet ger jag källan, källan ger mig vatten, vattnet ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»
»Du får inte löv av mig förrän jag får röda gullband av dig», svarade linden.
Då sprang tuppen till jungfru Maria: »Kära min jungfru Maria, ge mig röda gullband! Röda gullband ger jag linden, linden ger mig löv, löv ger jag källan, källan ger mig vatten, vatten ger jag Pullan, hönan min, som ligger för döden i nötskogen.»
»Du får inte röda gullband av mig förrän jag får skor av dig», sa jungfru Maria.
