»När du nu kommer ombord», sade trollet, »så måste du gömma svärdet i din koj, så att Riddar Röd inte får se det. Visserligen orkar han inte hantera det, men han skulle bli arg och stå dig efter livet. När så sju år gått så när som på tre dagar kommer en ny storm över er och det går precis som det gått den här gången, alla bli sömniga när stormen lagt sig och somna. Men då ska du ta svärdet och ro i land. Du kommer till ett slott, som bevakas av alla sorters vakter, både uvar, björnar och lejon, men du behöver inte vara rädd för dem, ty de lyda dig. När du kommer in i slottet, får du se kungen sitta i ett förgyllt gemak, fin och förnäm, men tolv huvuden har han och prinsessorna sitta på tolv guldstolar och löskar var sitt huvud. Och du kan nog begripa att de inte äro så värst förtjusta i det arbetet. Du måste hugga av det ena huvudet efter det andra, och skynda dig, för om han vaknar och får se dig, så äter han upp dig.
Prinsen gick ombord med svärdet och tänkte noga på vad han fått höra. De andra sovo alltjämt och han gömde svärdet i sin koj, så att varken Riddar Röd eller någon annan fick se det. Det började blåsa på nytt så han väckte sina bröder i det han sa, att det var stor synd och skam att ligga och sova när vinden var så god. Det var ingen som hade märkt att han varit borta.
När de sju åren gått så när som på tre dagar gick det som trollet förutsagt. Det blev storm och oväder som varade i tre dagar och när det var över voro alla så trötta av slitet och släpet ombord, att de somnade på
