Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
65
GULDSLOTTET SOM HÄNGDE I LUFTEN

När de ätit och gonat sig tillräckligt länge fortsatte de vandringen och kommo sent omsider fram till kungsgården. Där fingo de arbete båda två.

En stund efter det att bröderna lämnat hemmet plockade Askepilten ihop de små smulor som de lämnat och stoppade ner maten i sin gamla matpåse, och så tog han den gamla bössan utan lås, för han tänkte att den kunde vara bra att ha, och så gick han hemifrån. När han gått några dagar kom han också in i den stora skogen som bröderna gått igenom och när han blev trött och hungrig satte han sig under ett träd för att ta sig en bit mat. Men som han hade ögonen med sig såg han, just som han skulle ta fram matpåsen, att det hängde en tavla i ett av träden och på tavlan var målad en ung jungfru eller prinsessa, som var så skön att han inte kunde ta ögonen ifrån henne. Han glömde både maten och påsen och tog ner tavlan och satte sig att storglo på den. Rätt som det var kom den gamla kärringen upp genom jorden. Hon lallade när hon talade och skakade på huvudet och stakade sig fram. Och så tiggde hon lite mat för hon hade inte ätit på hundra år, sa hon.

»Då är det inte för tidigt att du får något till livs, gamla mor», sa pojken, och delade sin mat med henne. Gumman sa att det inte var någon som kallat henne för mor på hundra år och nu skulle hon göra honom en mors gärning igen, sa hon. Hon gav honom ett grått ullgarnsnystan, som han bara skulle låta rulla framför sig så skulle han komma dit han ville. Men tavlan skulle

5. — Asbjörnsen, Sagor.