Sida:Folktro, sed och sägen från Njurunda socken i Medelpad.djvu/13

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

VITRA.

15. Juni bys fäbodar voro aldrig säkra “för uppenbarelser“, sade mor Söderberg (se förut 7). Hon hörde där en natt pingel av skällor, råmande av kor och bräkande av getter i ett boföringståg, som gick mellan stugorna. Det var vitra.

16. Första året och första dagen hon var bopiga fick hon en kviga borttagen därstädes. Förskräckt över vitras tilltag skyndade hon hem och till Erik Jons mor, som kunde ställa slikt till rätta. Denna lugnade henne och föreskrev, att hon “skulle ta skällan och gå ansoles tre gånger kring vallen,, så skulle kvigan komma igen.“ Hon gjorde så, och nästa morgon vid mjölkningen var hon tillrätta. Men det syntes på henne, att hon varit “borttagen“.

17. Per Nils farmor sade till bopigan en helgdagsafton: “Du skall inte skura grytan i kväll utan spara tills i morgon“. Jäntan, som var lärd att göra ifrån sig