Sida:Forn-Swenskan.djvu/108

56 Nominalfienon. I:sta starta subst. deel. /^ Dul. dul-um sut-uiu; lul-urn De twanne afdelningarne i mase. och fem. aro dock mye^ ket forblandade, ly det finnes mafculina, hwilka i genitiven bade hafwa -ar och -5, som BlniV, gen. smiAs och slnitzar; andra hafwa i gen. >8, men bojas i ofrigt efter bZda afdelningarne, s. 6»l) norn. 6slr, gen. clals, dat. llal och llali, norn. plur. 6»l»r och 6alir, acc. ckal» och tl»l«; andra deremot hafwa i gen. »»r, men gZ eljest som-^l^, t. e^. vin«i, «Ku^, Fr»nt. Destutom bortkasta enstafwiga ord med lang vocal eller -ng ofta dativets >i, såsom llwl, dat. llNl; lirinF, dat. liring. Af femininerna kunna de fiesta bade f 5-ar och »ir. Haraf ses, att saker skilnad mellan afdelningarna icke utan swarighet bestam mes. Det enda, man kan saga, ar, att enstafwiga masculina med kott rotstafwctse, såsom lllut, inun, n,»t, l,r»^, och de harledda orden pa -n»V och -skap plaga ga efter 2:dra asdel ningen, de fierstafwiga och langstafwiga deremot efter den forra. I dat. sing. fa de feminina konsorden pa iuF och u«F tam ligen allmant det ursprungl. -n^ såsom 6rottuin^u; ocksa de ofriga da och da; t. er. e^, oftast. H. Da r i norn. sing. skall fogas till en langstaft wig eller sterstafwig rot pa l, n eller s, assimileras det, till folje af H. 15, dermed, s. stull, Arlell, «telnn, iss f. stoli», «teinr, isr. Som, till folje af 32, i alla ord p5 2, rl, sl, sn, Fn o. fi. dylika, elision af en vocal egt rum (såsom lu^l f. luF»l, f. H»ral), aro afwen detza att anse sssom ficrstafwiga och skulle i norn. fing. fordubbla /Vu?'. ?>!om. dra»-ir Zruull-ir drag-i <^eu. draz'a I>at. , drog-Ulu Neutrum lilll, ett biil; kat, ett fat. >31/i^ . ?<oin. dal lat (!en. da! -8 lat-8 Dat. dal-i lat-i /'iv»'. IXom, dal FS. sat FN. lo (>en. dal-a lat» a