Nominalfienon. I:sta starka subst. deel. 57 i och n, om det wore mojligt; men en combination såsom tll, L'll skulle bliftva alltfor hard. I kortstafwiga kunna de pa u utelemna norn. - r, såsom vin och viur, wuu och munr. §. 50. I fierstafwiga ord pa -I, -n, -r elideras afwen (efter §. 31) vocalerna fore vocaliska andelser, t. ex. Ka^al, dat. KaTl», norn. pl. Kaßlar, gen. och acc. pl. ka^la, d. llii^lum (F.lSw. ka^lum), llimin, dat. liimni, n. pl. llirnnar v. s. w.; liamar, n. pl. kamrar; (lonllul, gen. tiunlllar; sumar, dat. sumri; 6V»I har bade 651 ioch 6Vali, g. pl. 6Vla och oVala, d. pl. uVlnm och oVulum. Nagra fa ord pa il fa i de salunda forkortade casus i F.- N. gen-omljud (^». 35), naml. ketill, dat. 1 .2t1i, n. pl. kallar, gen. och acc. pl. kalla; dat. kolium (katlum); letil har bade tetl- och l»ll ; i^^il, d. l^liil har l^kl» och lukl-; re^iu och inezxin neutr. pl., hwilka bada beteckna «Gudarne», eller naturkraft terna, hafwa gen. rag-na, uiaFua, dat. - um; dock kan re^in afwen fa ra^u (F.-N . ro^u), och «,8^1» far, i betydelsen «styrka, kraft», med elideradt i, formerna me^n och ma^n och forekommer dZ afwen i singularis. Som alla desta andelser aro astedningsandelser, erhalla de i F..N., der de skulle hafwa omljud, u(a) i st. f. o (^. 34), s. neutr. sumar, pl. gumur; fem. «kipun, eg. ski^an. Dock ar i feminina andelsen an f. un icke sallsynt, t. er. skipa», lioVau. Omwandt hafwa stera mase. pci »V redan i norn. ombudet uVr, gen. »Var, och wackla derigenom ofwer emot 2:dra declinationen, t^ ex. laFnaV, norn. bsde lsFnaVr och k6z;nuVr. NanaV har norn. mkinaVr, acc. mauaß, gen. mauaVar, dat. mliuaVi, pl. manaVir, eller norn. wlinußr, acc. wlinuV, norn. pl. mauuVr. H. 50. Negeln i 21 far i forstå declinationen utstrackt anwandnmg. Ty i ord, bildade med afiednings^', inlraffar wid langa och fierstafwiga det i H. 21, litt. a, afhandl. fallet, wid korta och enstafwiga det i litt. l» afhandlade, afwensom med enskilda langstafwiga p 5-F och -K . S 5declineras i mase. i stallel for kotjr, acc. K6H, gen. dot^ o. s. w. salunda:
Sida:Forn-Swenskan.djvu/109
Den här sidan har inte korrekturlästs