Sida:Forn-Swenskan.djvu/119

Nominalflexion. Adjectiva. 67 F. ?f. tllNnn, lullV, tuk!, -, Uilil,, ll»IiI,». ,Id, t»lil, w!t talin!!, tillllun, tiliu, tl>!il,!uld, tulit, tiilt <^. talinni», ti,l<lli«  tlllinna, taldiH tilinna, tallli» v. tulcluin tiilllum. tulciulu. I sednare tider hafwa Islandarne genom ett mitzbruk ofwerfort denna dubbla sierionsform afwen p8" participia af starka verber, s. Falinn af j;»l«, det herr i genitiv fem. rigtigast blott F»liunar; men Ny-islandarne saga afwen F»l6 rar. I swaga adjectivflexiouen ar sing. i alla 3 casus alldeles som sing. i swaga substantivfierionen genom alla 3 casus. I plur. ar andelsen ofwer allt >u. Wid andelsernas tillfo gande gss fram, bade hwad afiednings-^ och -v och hwad elisionerna och sammandragningarne angar, alldeles såsom wid tillfogande af de respectiva andelser med samma vocal i starka declinationen. Sa har t. er. lit!! i stark form I^ulin har Wl6», taidt,, go^ har zuVi, zo^^,, FoZ«  l^en. Dat. talda, laldu, tulc!«> zoV", 86I», /'/u^. tolda, Zu'6"- Nagra adjectiver forekomma endast i swag form, t. ex. kulltiVi, sorvilri, oi-viti, orva»», «nilvan! o. s. w.; de sati tas ofta indeclinabelt ps -a, s. lulltiV», B»mmt»Qrl,, i alla genera och numeris. Anm. Man kan dock afwen saga orvitr, «UMMWV!', f^lNil^; men desia former aro mycket mer siillsynta. 61. Adj ectiv em as comparation och de comparerade adj ectivernas flexion. Comparationen ar egentligen ett slags afiedning och sker derfore genom en afiedningswocal, antingen i (^) eller s, med tillagget i comp. ri, super! . O. talinz, tuli^^, U,lc!>, t^linn!»,, t^lllrur, t«lin«, wills, tul(l«  Z'. IX . tulclir t^lllar, talin, t^lil, told lalcl» t-llclH'-, t^lin, tali 6, told Fl' , iF. Num. H/a^c. Iil!i /eni. liUu liti» li!!» litlu lilla /'/u^. l?ftver allt !i»lu.