Sida:Forn-Swenskan.djvu/143

91 Ordbildning. ri (.jri, ii>i) och ari; Btr (-^str) och astr, compa rativ- och superlativ^andelser, se ofwan M. 83. Adv er b- and else r. »; L^arn», ill») viV», ueini»; i synnerhet wid adj» pa le^r, s. uullarleF», braTleF», i hast; leF» syne. ofta till l», t. ex. snarla, f. 8u»rleF»; braVl», liMla, f. braßleF»; t»»rVla, f. l,»rVleF». -i, localt, pZ fragan: hwar? uppi, niVri, inn!, uti, lrammi (uppe, nere, inne, ute, framme) af upp, niVr, inn, nt. - an, localt, ps fragan: hwarifran? nkan, ofwanfrZn; « ne^»u, nedifran; innan, utan. Afwm utan denna / betydelse, t. ex. sallan; hattan, standigt. . »t, localt, pa fragan: hwar than? lliuFat, contr. lut, hit; h»nF»t (h»3»t) ell. AinF»t, contr. dithan. F, '^3' p^ fragan: i hwilken direction, eller pa hwad satt? hauniF, salunda; uvernizx, hurulunda (eg. veF, nvern vezx) (aftven h2uuuF, hauuiu, uveruu^, livoruiu). - meFlu (eg. ve^in, vs^um), uVrumeFiu, p 5andra sidan; tveimuie^in, pa bagge sidorna. -is, t. ex. aullswlis, emot solgZngen; lorviu^is, med winden; samllwFrig, samma dygn. §. 86 . Sammansattning. a) Nominalsamman sattning. Den ar egentlig, da forra ordet bortkastar fiexio nen och endast med roten sluter sig till det foljande; oe«  gentlig, da forstå ordet star i genitiv, s. konunFBln»Vr, Bun3rc!ottir. Det ar icke likgilltigt, hwilkendera formen man begagnar; l«anunFm»Vr t. er. ar en kunglig man, konung; llouunFslna^r, en konungens underscite° Ann», De swaga feminina pa -i fa, da de utgora forra delen af sam mausattningen, ett 5, hwilket ej ar genitivlnarke, t. ex. ti^uclzemista lu, u«leV>3^ll«Vi; ester Tyska Liedesbrief. Wista substantiva och adjectiva begagnas oftare an alldra wid dylika sammanfattningar. De aro: