Den här sidan har korrekturlästs

XLIV

mått, till hvilket den mindre väl behandlade och i afseende på literära qvarlefvor af ödet mindre gynnade Forn-Svenskan kan hänföras. Genom hennes hjelp kan man bringa de Forn-Svenska grammatiska och phonetiska former, hvilka genom afskrifvares vanskötsel äro förvanskade, tillbaka till det ursprungliga eller rigtiga och så att säga uppfylla de brister eller luckor, hvilka eljest måste finnas. Utan hjelp af Forn-Norskan skulle deremot mycket i Forn-Svenska Grammatiken, om hon ville vara fullständig, synas godtyckligt, just då det vore fullkomligt rigtigt och instämmande med språkets anda. Men äfven på Forn-Norskan kan Forn-Svenskan åter sprida ljus, i synnerhet på ljudläran, likasom i allmänhet det jemförande språkstudiet icke blott är det mest lärorika, utan äfven det mest underhållande.




Den betydligaste skiljaktighet, min språklära framter i jemförelse med andra arbeten i samma ämne, i synnerhet med Rask’s, visar sig förnämligast i ljudläran och verbalflexionen. Sak-kunniga skola genast se, att jag i ljudläran följt den bana, hvilken aldra först blef bruten af den utomordentliga man, med hvars namn jag vågat pryda denna bok. Imellertid skall man äfven finna, att den bättre och vidare anledningen, jag haft till att från grunden undersöka de äldre och nyare språkförhållandena inom sjelfva norden, har gjort det möjligt för mig att utreda flera analogier och under bestämda reglor inordna flera phenomener, än som var möjligt med de ofullständiga hjelpmedel, hvilka stodo honom till buds. Den beundransvärda, ända in i de finaste utgreningar genomförda regelbundenhet, hvilken utmärker Germaniska och i synnerhet Nordiska ljudläran, måste ovillkorligen ingifva hvar och en, som i grund studerar dessa ämnen, den känsla af visshet och säkerhet, som förlänar dessa undersökningar ett sådant behag och innehåller deras bästa lön. Analogierna framstå så