38 Verbalfiexion, stark. Ex. «)afil(i) «t«F «Uzum zt^inn Med afiedningslvocalen z «vilija «veik «vikulu «vi^iuu b) af iv (jo, jch. nuwm ""inn uutlnn N^UtH N3ut br^ota. braut , . drullnn «rolinn ,, lu^iun i)uli» rauli. ll78« «^3^ li^li^a llauA (eg. lauli. Verber, hwilkas rot ar i^ eller z'iiF, kunna i F. -N. fs i prZet. o eller 6, s. stiF», Bts eller Ltei^; si^»^ 8« ell. Leig; — H"F2, eller tlauF; su^uF», siuo eller BIN2NF. lti^a har i F. -N . de^inn for KlViun, analogt med not- iun, lirotlnn. IV:ds Conjugationen. Denna conjugation, hwilken uti mf. har a, alltsa samma vocal som prZet. i 2:dra conjugationen, ): » med en foljande consonant, synes redan derigenom intaga ett sednare rum i bild ningsraden, ty t. ex. till formen al», 61, kunna egentlige» tankas såsom urform il», al, alun,, elinn, former, hwilka nu mer icke forekomma. Afwen lar sssom spar af denna secun dåra beskaffenhet anses den brist pa variation af vocalchud, som L"l'2 L"run» zrixiun
Sida:Forn-Swenskan.djvu/90
Den här sidan har inte korrekturlästs