Sida:Forn-Swenskan.djvu/95

Verbalfienon, swag. 43 l Det finnes dock nagra fs ord med kort stafwelse, hwilka g 5sssom «), och omwandt andra med lsng stafwelse, hwilka gs sZsom /3); t. er. setja, setta, settulu, settr, sa afwen se^a; sue^a, 86tt», sottuln, sottr, sa ock tiaupa har uti F.,N. i prsssensformerna icke nsgot omljud; i prseter. deremot l««^pta. b) Vll:de conjugationen eller 2:dra swaga conjugationen. Med flexionsvocalen 2. Afwen har gores denna distinction: «) Antingen har verbet icke nagon afiednings<-vocal; ar detta forhallandet, sa bortfaller afwen fiexionsvocalen, utom i part. prZet., t. ex. 6»^»^ 6u^Va, 6uz;»^r; /3) eller har verbet astednings.- vocalen 2; detta 2 behslles alltid, nppslukande fiexionsvocalen; det omljuder till u, s. «lsk». hora hnrVu bal» kalV» Uufluln k»sl<Vr; detta docl myclet Mali; «». <» . . nilstan alltid U»sV»'. Med afiedtungs^: t^SFj» l^oz^um p!i^!^r (eg. ngli») FS.Ie» ^ FN.lja , le^ le^uln le^r (tg. nauja) lia^uiu (f. nuui^r) tella leida lelduiu leldr FS. Benlcia senata FN. Bollii.va B<)ll.K ,t» (eg. «an^v^a) Ben!itulN LOIi.KtUUI «enlitr L«li.li .r >) kort rotstafwelfe. telja talda tald viv tolduill taldr n^lj» nulda uulduiu liuldr B^iliH sklida sliildulli «Kildr