någon av tjänstflickorna, som satte sig ned redan kl. 2 på natten för att spinna, ungmor hade vanligen så mycket annat att besörja. »Förr hade de som ackord», säges det, att de skulle ha spunnit en granngarnshärva på 16 pasman, innan det vart ljust, och den skulle vara så fin, att den kunde dras genom en fingerring eller en sömring, ja, till och med dubbelviken påstås det, om det nu var möjligt, men hälsingespånaden är ju vida beryktad för sin finhet. Visst hade man spunnit och vävt före jul, så att det fanns fullt upp med buldan, ty inte fick man sitta och »hålla armarna lediga» inte, men nu spann man nytt, för »julstång» skulle det vara. Det var liksom fattigt på de ställen, där man inte hade »julstång», >»helgstång» eller »julhärvstång» som det hette, och man lade minsann noga märke till var en sådan fanns eller ej. »Dom har julhärvstång dom me'», kunde det då heta. Ju längre och ju flera stänger ju bättre; det skulle vara bra, om man hade många härvor till jul. I köket fanns vanligen ett par stadiga stänger avsedda för brödtorkning och upphängning och torkning av familjens kläder. På julaftonens morgon upptogs den ena av barnens rena linnen och den andra av de nyspunna granngarnen. När garnet sedan såldes, var det i en bondgård i Stråsjö alltid vanligt, att det för pengarna köptes »rökverk» åt farmodern och bröstsocker åt flickorna.
Återstod så bestyren med att feja och dona inomhus, men man hade ännu tid på sig, ty julfirandet började ju först med kvällsmåltiden, fastän till dess var det likvisst ännu mycket som skulle hinnas med, bland annat skulle stugan pyntas och göras fin, och alla kärl, som sutto på väggarna, skulle skuras, så att de blänkte »som sol'n i Karlstad», och då var det så bra att ta utav dranken, som var kvar sedan julbrännvinet hade kokats, och smeta på kopparn och skura med. Det var inte litet göra att få allt blankt. Den välmående bjuråkersbonden äger än i dag förutom silver en betydande mängd kopparkärl. — I äldre tider bestod huvudbyggnaden i en bondgård i Bjuråker vanligen av tvenne stugor eller rum med kammare och förstuga emellan. »Västerstugan», som brukade prydas med målningar på väv eller papper, var helgdagsstuga och »österstugan» kök och vardagsrum. Denna stuga var försedd med fasta
